Kolorektal cancer är en sjukdom där celler i tjocktarmen eller ändtarmen förändras och delar sig okontrollerat, vilket bildar en elakartad svulst – en tumör. Enligt National Cancer Institute (NCI) kan cancern angripa och förstöra omgivande vävnad samt sprida sig till andra delar av kroppen.
American Cancer Society menar att det bästa sättet att förebygga kolorektal cancer är regelbundna screeningundersökningar. Tarmtester kan dessutom hjälpa till att upptäcka cancer i ett så tidigt skede som möjligt, när chansen att bli botad är som störst.
Enligt NCI är kolorektal cancer den tredje vanligaste cancerformen exklusive hudcancer, och den näst vanligaste orsaken till cancerdöd i USA efter lungcancer. Uppskattningsvis diagnostiseras cirka 145 000 personer årligen, och nästan 50 000 personer avlider varje år i sjukdomen.
Vissa riskfaktorer är kopplade till kolorektal cancer. De flesta som insjuknar är över 50 år, och risken är förhöjd om en närstående släkting – förälder, syskon eller barn – tidigare haft sjukdomen.
Vid en koloskopi undersöks ändtarmen och hela tjocktarmen med ett ljusfört instrument som kallas koloskop. Detta invasiva ingrepp kräver oftast en mild sedering. Med hjälp av koloskopet kan läkaren upptäcka precancerösa och cancerframkallande polyper, som samtidigt kan avlägsnas och skickas på biopsi. Koloskopi rekommenderas vart tionde år.
En virtuell koloskopi använder specialiserad datortomografisk utrustning för att skapa bilder av tjocktarmen och ändtarmen. Metoden är mindre invasiv än traditionell koloskopi, men läkaren kan ändå granska både ändtarmen och hela tjocktarmen. Virtuell koloskopi rekommenderas vart femte år.
För båda undersökningarna krävs en grundlig tömning och rengöring av tarmen i förväg.
Ett fekalt ockult blodtest (FOBT) letar efter dolt blod i avföringen. NCI rekommenderar att testet utförs vartannat år från 50 års ålder. Även om FOBT visats minska dödligheten i kolorektal cancer med 15–33 procent, missar metoden de flesta polyper samt vissa cancerformer.
En digital rektalundersökning (DRE) ingår ofta i en allmän fysisk hälsoundersökning. Läkaren för in en smord, handskskyddad finger i ändtarmen för att känna efter avvikande områden. Undersökningen begränsas dock till nedre delen av ändtarmen.
Vid en sigmoidoskopi undersöker läkaren ändtarmen och den nedre delen av tjocktarmen med ett ljusfört instrument som kallas sigmoidoskop. Precancerösa och cancerframkallande förändringar kan upptäckas och därefter avlägsnas eller biopseras.
Enligt NCI visar studier att regelbunden screening med sigmoidoskopi efter 50 års ålder kan bidra till att minska antalet dödsfall i kolorektal cancer. Testet rekommenderas vart femte år.
Ett dubbelkontrastlavemang (DCBE) innebär flera röntgenbilder av hela tjocktarmen och ändtarmen, efter att patienten fått ett lavemang med bariumlösning och luft blåsts in i tarmen. Bariumet och luften samverkar för att tydligt avgränsa tjocktarmens och ändtarmens konturer på röntgenbilderna.
Enligt NCI kan DCBE missa mindre polyper och tumörer. Undersökningen rekommenderas därför vart femte år som komplement till andra metoder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online