Akut lymfatisk leukemi (ALL), även kallad akut lymfoblastisk leukemi, är en aggressiv form av blodcancer som utvecklas i benmärgen – platsen där kroppens nya blodceller bildas. Sjukdomen uppstår när de vita blodcellerna, så kallade lymfocyter, börjar växa okontrollerat. Ordet "akut" syftar på sjukdomens snabba förlopp; utan behandling kan tillståndet bli livshotande inom loppet av några månader. Vilken behandling som ges varierar beroende på hur långt cancern har avancerat.
Vid akut lymfatisk leukemi bildar benmärgen ständigt omogna celler, så kallade blaster. Under normala förhållanden skulle dessa celler mogna och utvecklas till lymfocyter, kroppens vita blodceller. Eftersom blasterna inte kan mogna ordentligt samlas de i stället i benmärgen, där de växer okontrollerat. Resultatet blir att kroppen förlorar sin förmåga att bekämpa infektioner, samtidigt som cancern fortsätter att breda ut sig. Enligt American Cancer Society kan sjukdomen leda till döden inom bara några månader efter diagnos om den inte behandlas.
Induktionsbehandlingen är den första fasen av behandlingen vid akut lymfatisk leukemi. Enligt Mayo Clinic är målet att förstöra de leukemiceller som orsakar cancern. Behandlingen består främst av kemoterapi, som effektivt dödar cancerceller men också kan medföra allvarliga biverkningar. Eftersom behandlingen är intensiv krävs ofta en längre sjukhusvistelse. Vanliga komplikationer under denna fas är anemi, infektioner, blödningar och andra biverkningar som kräver noggrann övervakning.
Akut lymfatisk leukemi kan sprida sig snabbt till andra delar av kroppen, exempelvis hjärnan och ryggmärgen. Konsolideringsbehandlingen använder höga doser kemoterapi för att säkerställa att cancern inte sprids vidare. Ofta kombineras kemoterapin med riktad läkemedelsbehandling, som attackerar specifika avvikelser i cancercellerna och hindrar dem från att dela sig och växa. Riktad terapi används särskilt ofta hos patienter som har kromosomanomalier som predisponerar för ALL.
Underhållsbehandlingen syftar till att förhindra att cancercellerna återväxer i benmärgen. Den består av ett långvarigt kemoterapiregime med läkemedel som metotrexat och 6-merkaptopurin. Enligt American Cancer Society kan underhållsbehandlingen pågå i upp till två år. Ytterligare läkemedelsbehandling kan läggas till beroende på hur allvarlig cancern är och hur patienten svarar på den tidigare behandlingen.
Ibland kan läkaren injicera kemoterapiläkemedel direkt i ryggmärgen under behandlingsförloppet. Detta gör det möjligt att döda cancerceller som inte nås av vanlig behandling. Kemoterapi som ges via munnen eller intravenöst når nämligen inte alltid centrala nervsystemet, vilket annars riskerar att lämna kvar cancerceller och leda till återfall i sjukdomen.
Bland andra behandlingsalternativ finns strålterapi och transplantation av benmärgsstamceller. Strålterapi använder höga doser strålning för att döda cancerceller och används oftast när leukemin har spridit sig till centrala nervsystemet. En stamcellstransplantation kan bli nödvändig om risken för återfall bedöms som hög. Patienten genomgår då först kemoterapi eller strålbehandling för att eliminera cancercellerna. När patienten har återhämtat sig från dessa behandlingar transplanteras friska donatorstamceller in i benmärgen, vilket ger friska blodceller möjlighet att växa.
Behandlingen av akut lymfatisk leukemi skräddarsys efter hur långt sjukdomen har avancerat samt patientens ålder och allmänna hälsotillstånd. Tack vare moderna kombinerade behandlingsmetoder är prognosen idag betydligt bättre än tidigare, särskilt hos barn. Kontakta alltid din läkare för att få en individuell behandlingsplan anpassad efter din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online