Prehepatisk och posthepatisk gulsot: orsaker, symtom och behandling

Vad är gulsot?

Gulsot (ikterus) är ett tillstånd där huden och ögonvitorna får en gulaktig färg. Orsaken är en ansamling av bilirubin – ett gult pigment som bildas när röda blodkroppar bryts ned i kroppen. Normalt hanteras bilirubin av levern och utsöndras via gallan, men när någon del av denna process störs uppstår gulsot.

Gulsot delas in i olika typer beroende på var problemet uppstår. De två huvudtyperna är prehepatisk gulsot och posthepatisk gulsot.

Vad är prehepatisk gulsot?

Prehepatisk gulsot uppkommer när det finns ett problem med produktionen eller nedbrytningen av röda blodkroppar, alltså innan bilirubin hinner nå levern. När blodkropparna bryts ner i onormalt hög takt bildas mer bilirubin än levern klarar av att bearbeta.

Vanliga orsaker till prehepatisk gulsot inkluderar:

• Hemolytisk anemi: Ett tillstånd där röda blodkroppar bryts ner i förtid.
• Sickelcellsanemi: En ärftlig sjukdom där de röda blodkropparna har en segelformad skepnad och lätt förstörs.
• Talassemi: En ärftlig sjukdom där kroppen bildar för lite hemoglobin – proteinet som transporterar syre i de röda blodkropparna.

Vad är posthepatisk gulsot?

Posthepatisk gulsot, även kallad obstruktiv gulsot, orsakas av att gallflödet från levern till tarmen blockeras. När gallan inte passerar fritt samlas bilirubin upp i blodet och ger upphov till gulsot.

Vanliga orsaker till posthepatisk gulsot inkluderar:

• Gallsten: Förhärdade avlagringar av galla som kan blockera gallgångarna.
• Kolangit: Inflammation i gallgångarna.
• Levercancer: Tumörer som kan trycka mot eller blockera gallvägarna.
• Levercirros (skrumplever): En kronisk leversjukdom som leder till ärrbildning i levern och nedsatt funktion.
• Tumörer i bukspottkörteln eller andra organ som kan komprimera gallgångarna.

Diagnos

Både prehepatisk och posthepatisk gulsot utreds med blodprov som mäter nivåerna av bilirubin och leverenzymer, samt med bilddiagnostik såsom ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR). I vissa fall kan en leverbiopsi behövas för att fastställa den exakta orsaken.

Symtom på gulsot

Utöver den karakteristiska gulfärgningen av hud och ögonvitor kan gulsot ge flera andra besvär. Vanliga symtom inkluderar:

• Gul hud och gula ögonvitor
• Mörk urin
• Ljus eller lerkolorerad avföring
• Klåda
• Trötthet och svaghet
• Illamående och kräkningar
• Buksmärta

Behandling av gulsot

Behandlingen styrs helt av den underliggande orsaken. I vissa fall krävs ingen aktiv behandling, medan andra situationer kräver mer omfattande åtgärder. Behandlingsalternativ kan innefatta:

• Läkemedel som minskar bildningen av bilirubin eller behandlar den bakomliggande sjukdomen
• Kirurgi för att avlägsna gallsten eller andra obstructioner i gallvägarna
• ERCP (endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi) för att öppna blockerade gallgångar
• Levertransplantation vid svår, kronisk leversjukdom

Prognos

Prognosen vid gulsot beror på den bakomliggande orsaken. Med tidig diagnos och rätt behandling kan de flesta fall behandlas framgångsrikt. Sök därför vård om du upplever gulfärgning av hud eller ögonvitor, eftersom snabb utredning ökar chanserna till ett bra utfall.