Gallblåsan är ett litet, päronformat organ som sitter i övre högra delen av buken, strax under levern. Dess främsta uppgift är att lagra och koncentrera galla – en grönaktig vätska som spelar en avgörande roll i kroppens fettsmältning.
Gallan produceras kontinuerligt i levern och transporteras via en smal gång, gallblåsegången (ductus cysticus), till gallblåsan där den förvaras och förtätas mellan måltiderna.
När mat når tunntarmen drar sig gallblåsan samman och pressar ut gallan genom den gemensamma gallgången ut i tarmen. Gallans viktigaste funktion är att bryta ner fett i mindre beståndsdelar, så att kroppen lättare kan ta upp näringsämnena och de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
Trots sin ringa storlek kan gallblåsan lagra upp till omkring 50 milliliter galla. En full gallblåsa kan kännas hård eller något svullen vid beröring, men detta ger normalt inga besvär eller smärtor.
Gallsten är förhärdade avlagringar av galla som kan bildas inne i gallblåsan. Stenarna varierar i storlek – från små sandkorn till stenar så stora som en golfboll. Många bär på gallstenar utan att märka något alls, men de kan också ge upphov till en rad olika symtom, exempelvis:
• Plötslig och intensiv smärta i övre högra delen av buken
• Smärta som strålar ut mot ryggen eller höger skuldra
• Illamående och kräkningar
• Upplösthet efter feta måltider
Om en gallsten fastnar i gallblåsegången kan det utlösa kolecystit – en inflammation i gallblåsan. Tillståndet känns igen på kraftig, ihållande smärta, feber och allmän sjukdomskänsla. Obehandlad kolecystit kan bli allvarlig, och behandlingen innebär i många fall en operation där gallblåsan tas bort (kolecystektomi), ofta med titthålsteknik.
Ja. Gallblåsan är ett hjälporgan men ingen nödvändighet. Efter en borttagning rinner gallan istället direkt från levern till tarmen. De flesta lever ett helt normalt liv efter operationen, även om vissa kan uppleva lösare avföring eller känslighet för fettrik mat under en tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online