Antalet personer som drabbas av sköldkörtelcancer ökar världen över. Tyvärr är sjukdomen skicklig på att gömma sig tills den har hunnit utvecklas långt. Men när en sköldkörteltumör växer börjar den ge ifrån sig vissa varningssignaler som är viktiga att känna igen.
Enligt American Thyroid Association är en sköldkörtelknuta en onormal tillväxt av sköldkörtelceller som bildar en klump inne i sköldkörteln. Det är det vanligaste endokrina problemet i USA. De flesta av dessa knutor är godartade, alltså icke-cancerframkallande, men cirka fem procent muterar med tiden till cancerceller. Sköldkörtelknutor kan vara antingen fasta eller fyllda med vätska (så kallade sköldkörtelcystor) och upptäcks ofta i samband med en rutinmässig hälsoundersökning.
Tecken på en sköldkörteltumör visar sig sällan tidigt i sjukdomsförloppet, utan uppstår i takt med att cancerns cellmassa växer och förökar sig. Det viktigaste symtomet är en knöl som kan kännas med fingrarna genom huden ovanför sköldkörteln. Knölen kan ibland även synas när man tittar i spegeln.
En ihållande hosta, heshet eller andra röstförändringar, sväljsvårigheter, svullna lymfkörtlar och smärta i halsen är ytterligare signaler som kan tyda på problem. Om den förstorade tumören trycker mot luftstrupen kan dessutom en kliande känsla i halsen eller andnöd uppstå. Cancerframkallande sköldkörtelknutor blir ofta hårda och stora, vilket orsakar kraftigt obehag och ibland smärta som strålar ut mot käke eller öra. Tecknen varierar dock beroende på vilken specifik typ av sköldkörtelcancer det rör sig om.
Enligt American Association of Clinical Endocrinellers drabbas nästan 80 procent av alla personer med sköldkörtelbesvär är kvinnor. Män utvecklar dock oftare faktisk sköldkörtelcancer. Andra riskfaktorer inkluderar ålder under 30 eller över 60 år, ärftlighet för sköldkörtel- eller endokrin cancer samt tidigare strålbehandling mot huvud- eller halsregionen.
De exakta orsakerna bakom sköldkörteltumörer och sköldkörtelcancer är inte fullständigt kända. Läkare vid Mayo Clinic beskriver dock processen så här: "Sköldkörtelcancer uppstår när celler i sköldkörteln genomgår genetiska förändringar (mutationer). Mutationerna gör att cellerna kan växa och föröka sig snabbt. Cellerna förlorar även förmågan att dö, vilket normala celler gör. De ansamlade onormala sköldkörtelcellerna bildar då en tumör."
Personer som utsatts för strålning, särskilt i barndomen, löser betydligt större risk att utveckla sköldkörtelcancer. Förvånansvärt nog användes röntgen så sent som på 1940- och 1950-talen för att mäta fotstorlek i skobutiker, och till och med som behandling mot akne, svullna tonsiller, adenoider och lymfkörtlar.
Behandlingsalternativen varierar beroende på vilken typ av tumör det handlar om. "Kirurgi är vanligtvis den valda behandlingen, och hela sköldkörteln brukar tas bort. Om läkaren misstänker att cancern har spridit sig till lymfkörtlar i halsen tas även dessa bort under operationen", enligt National Institutes of Health.
Strålbehandling med radioaktivt jod kan användas för att döda cancerceller. Efter denna typ av behandling behöver patienterna ta sköldkörtelhormoner som ersättning för det som sköldkörteln tidigare producerade. I de fall cancern inte svarar på strålning eller kirurgi och sprider sig i kroppen kan kemoterapi bli aktuellt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online