Det är inte bara skedsockret som vi rör ner i kaffet, eller sockret i en och annan restaurangdessert, som påverkar vår kropp. Socker finns dessutom i många av de processade livsmedel vi äter dagligen – allt från charkuterier till tomatsås. Faktiskt så mycket att den genomsnittlige amerikanen konsumerar över ett halvt kilo socker varje vecka. Kroppen har inget behov av tillsatt socker, men stora mängder får oönskade konsekvenser.
När man äter för mycket socker sätts en naturlig process som kallas glykering i överdrift. Sockret i blodet binder till proteiner och bildar skadliga molekyler, så kallade avancerade glykeringsprodukter (AGE), som skadar kollagenet och elastinet. Kollagen och elastin håller huden fast och spänstig. Ett överskott av socker påverkar även typen av kollagen i huden; stabila former av kollagen kan bli skörare, vilket gör huden mindre elastisk. AGE neutraliserar antioxidativa enzymer, vilket gör att huden förlorar sitt naturliga skydd mot solen. Diabetiker med dåligt kontrollerat blodsocker kan ha upp till 50 gånger mer AGE i huden än personer utan sjukdomen, och kan även visa tidiga tecken på åldrande.
Triglycerider i blodet kan indirekt höja kolesterolnivåerna, och förhöjt kolesterol är en riskfaktor för hjärtsjukdom. Att äta för mycket socker ökar triglyceriderna, vilket har fått flera kardiologer och forskare att koppla samman socker med dödsfall i hjärtsjukdom. Vissa tror till och med att socker är lika skyldigt till hypertoni (högt blodtryck) som salt. År 2010 visade forskning att minskad konsumtion av sockersötade drycker signifikant sänkte blodtrycket. Forskarna är dock ännu inte säkra på varför detta sker.
Allt socker är inte lika. Sedan 1923 har det varit känt att socker får tumörceller att växa aggressivare än normala celler. Men en studie från 2010 publicerad i Cancer Research utmanade uppfattningen att de två sockerarterna glukos och fruktos skulle vara desamma. Studiens resultat visar att tumörceller trivs på glukos, men att de förökar sig på fruktos. Användningen av majssirap med hög fruktoshalt ökade med 1 000 procent mellan 1970 och 1990. Fruktos är fruktsocker; när du äter hela frukten får du dock fibrer och volym som begränsar hur mycket du kan äta och hur snabbt sockret tas upp i blodet.
Barn som får för mycket socker tidigt i livet börjar utveckla en preferens för alltför söta livsmedel. Dessa tidiga vanor kan leda till att barn avvisar mer näringsrika alternativ och istället mättar sig med tomma kalorier från socker. Barn behöver inget tillsatt socker i sin kost. Ett överskott av socker leder dessutom till hormonella toppar som kan orsaka insulinresistens, viktökning och fetma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online