Molybden är ett livsviktigt spårämne som förekommer naturligt hos de flesta däggdjur och växter. Ämnet tas främst upp via födan eftersom det finns i jorden där våra grödor odlas. Tyvärr är moderna odlingsmetoder ofta utarmande, vilket gör att molybden saknas i allt fler livsmedel – och brister hos både växter och människor blir därmed allt vanligare.
I naturen ingår molybden som en beståndsdel i olika metallkomplex. Dess viktigaste roll är att fungera som katalysator i marken under kvävefixeringsprocessen – den process där mikroorganismer omvandlar luftens kväve till näringsämnen som växterna kan tillgodogöra sig. En jordmån som saknar molybden leder därför ofta till hämmad växttillväxt och sämre skördar.
Den vuxna människokroppen innehåller cirka 9 mg molybden. Den största koncentrationen finns i levern, njurarna, binjurarna, skelettet och huden, men ämnet återfinns i samtliga kroppsvävnader. Molybden absorberas lätt via mag-tarmkanalen och utsöndras från kroppen genom gallan och urinen, vilket gör det relativt enkelt för kroppen att hålla en jämvikt av ämnet.
Molybden utgör en nödvändig komponent i tre centrala enzymsystem: aldehydoxidas, xantinoxidas och sulfitoxidas. Genom dessa enzymer spelar ämnet en betydelsefull roll i flera livsviktiga processer, bland annat kolhydratmetabolismen, avgiftningen av sulfiter samt järnutnyttjandet och bildningen av urinsyra. Utan tillräckliga nivåer av molybden kan dessa funktioner försämras, vilket understryker vikten av ett tillräckligt intag genom kosten eller kosttillskott vid behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online