Probiotika definieras som "levande mikroorganismer som, när de intas i tillräcklig mängd, ger en hälsofördel för värden" – en definition som ursprungligen togs fram av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Probiotika finns i form av livsmedel, kosttillskott och läkemedel, och för att få kallas probiotika måste sex minimikrav gällande säkerhet och effekt uppfyllas.
Trots de många påstådda hälsofördelarna finns det flera nackdelar att ta hänsyn till. De viktigaste rör biverkningar, säkerhetsfrågor, dosering och faktisk effekt.
Probiotiska produkter kan innehålla föroreningar. Eftersom tillverkare hämtar sina "levande bakteriekulturer" från hela världen och använder olika produktionsprocesser kan främmande ämnen som metaller, bekämpningsmedel och skadliga bakterier finnas i slutprodukten.
Enligt den amerikanska myndigheten National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) kan användning av probiotika i sällsynta fall leda till infektioner, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Personer med kroniska sjukdomar, allvarliga underliggande sjukdomstillstånd samt nyfödda bör vara försiktiga. Hos vissa individer kan immunförsvaret dessutom överstimuleras, med okända konsekvenser som resultat.
En ytterligare utmaning är att det är svårt att fastställa rätt dosering för den enskilda individen. Enligt forskaren Mary Ellen Sanders finns det ingen universell dos som kan rekommenderas, eftersom så många olika stammar av nyttiga bakterier används i produkterna. Det gör det svårt att avgöra vilken dos som är både säker och effektiv just för dig.
Oberoende analyser av produkter har visat att probiotika inte nödvändigtvis innehåller det antal eller den exakta bakteriestam som anges på etiketten. Ibland påträffas bakterierna döda och ger då ingen nytta, enligt Bastyr Center for Natural Health. Eftersom ingen tillsynsmyndighet övervakar eller granskar hälsopåståenden om probiotika går det dessutom inte att veta vilka påståenden som är legitima.
Även hur probiotikan framställs påverkar dess verkan. Enligt NCCAM kan samma bakteriestam ge varierande resultat om beredningen förändras, vilket ytterligare komplicerar bilden av vad konsumenten faktiskt får.
Eftersom probiotika innehåller levande bakterier måste många produkter förvaras kylt. Hur länge de förblir effektiva är omdiskuterat. Webbplatsen Women to Women rekommenderar att man köper mindre förpackningar och förvarar dem i kylskåp, även om produkten inte anger att kylförvaring krävs.
Probiotiska livsmedel kan påverkas av lagringstemperatur, syreexponering, saltinnehåll och ljus, enligt det internationella företaget Danisco. Rätt hantering är alltså avgörande för att bakterierna ska överleva och kunna ha effekt.
Även om biverkningarna sällan är farliga kan de vara besvärande. Uppblåsthet, gaser, huvudvärk, förstoppning och flatulens är några av de vanligaste. Acidofilusbakterien (Lactobacillus acidophilus) kan i synnerhet orsaka uppblåsthet, diarré, gaser eller till och med en tillfällig förvärring av symtomen.
Under tiden som kroppen vänjer sig vid probiotika kan du uppleva ovanliga magbesvär eller andra symtom, men dessa brukar avta med fortsatt användning. Har du ett försvagat immunförsvar eller en allvarlig sjukdom bör du dock alltid rådfråga läkare innan du börjar med probiotika.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online