För att en växtbaserad produkt ska klassificeras som kosttillskott måste den uppfylla definitionen i den amerikanska lagen Dietary Supplement Health and Education Act (DSHEA) från 1994. Många örtberedningar omfattas av lagen, och begreppen örtprodukter och fytomediciner används ofta som synonymer.
Växtbaserade kosttillskott finns i flera olika former: tabletter, kapslar, pulver, fasta eller flytande extrakt samt tepåsar. Beredningsformen kan påverka både produktens styrka och dess säkerhet – samma ört kan alltså ha olika effekt beroende på hur den är framställd och doserad.
Biverkningarna varierar kraftigt beroende på beredning. Medan pepparmyntstea exempelvis generellt betraktas som ofarligt kan pepparmyntsolja vara giftig om den används felaktigt. Mayo Clinic varnar särskilt för överdosering av kava, chaparral och efedra, vilket i värsta fall kan bli dödligt. Det är därför viktigt att alltid följa doseringsanvisningarna och inte anta att naturliga produkter automatiskt är riskfria.
Högriskinteraktioner har rapporterats för flera vanliga örter, bland annat echinacea, renfana, ingefära, vitlök, ginkgo och johannesört. Dessa kan påverka effekten av receptbelagda läkemedel eller öka risken för biverkningar. Patienter bör alltid informera sin läkare eller annan vårdgivare om all användning av örtprodukter, särskilt innan operationer eller vid pågående medicinering.
I USA krävs det inte att växtbaserade kosttillskott standardiseras. Ett påstående om "standardiserat" på etiketten garanterar därför inte en jämn och konsekvent kvalitet mellan olika produkter eller tillverkningspartier. Konsumenter bör köpa produkter från välrenommerade tillverkare och vara uppmärksamma på att innehåll och styrka kan variera.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online