
Grapefrukt är en medelstor citrusfrukt med gult skal som växer på ett subtropiskt träd med ursprung på Barbados. Saften och fruktköttet används oftast i drycker, medan skalet används till aromaterapiolja. På senare år har grapefruktkärnextrakt tillverkats och marknadsförts som ett naturligt konserveringsmedel och hälsotillskott. En av de påstådda fördelarna är att extraktet skulle kunna lindra symtom på och förebygga koloninfektion.
Efter första världskriget var färsk frukt en sällsynt vara och en verklig lyx i hela Europa. Det fick den unge forskaren Jacob Harich att uppskatta sin grapefrukt till frukosten desto mer. En morgon råkade han dock bita i ett grapefruktfrö och noterade omedelbart dess intensiva beska. Det väckte hans nyfikenhet, och han bestämde sig för att lösa gåtan om vad som gjorde fröet så bittert. Det dröjde nästan sex år innan han kunde påbörja sin forskning. Resultatet blev slående: ett extrakt ur grapefruktfrön hade en anmärkningsvärd förmåga att bekämpa två typer av farliga bakterier – E. coli och salmonella.
Grapefruktkärnextrakt, ibland även kallat citrusextrakt, anses ha gynnsamma effekter på hela mag-tarmkanalen tack vare sina antibakteriella egenskaper. Detta har fått flera tillskottstillverkare att marknadsföra produkten med rekommendationer om att den skulle rena tjocktarmen, främja leverns ämnesomsättning samt stödja gallblåsans och bukspottkörtelns funktion. Det har även hävdats att extraktet kan lindra diarré och förebygga vissa former av matförgiftning.
Eftersom grapefruktkärnextrakt har visat sig kunna hämma bakterietillväxt i mag-tarmkanalen rekommenderas det ibland för att lindra eller förebygga koloninfektion. Den vanligast rekommenderade dosen vid en sådan infektion är 500 mg tre gånger per dag. En studie från 2004 av Zayachkivska et al. visade att grapefruktkärnextrakt hjälpte till att läka skador på tarmslemhinnan samt främjade tillväxten och cirkulationen av nyttig tarmflora hos försöksdjur. Det finns dock ett stort behov av mer djupgående forskning på människor innan säkra slutsatser kan dras.
En studie från 1999, genomförd av institutionen för farmaci vid Ernst-Moritz-Arndt-universitetet i Greifswald, Tyskland, testade de antimikrobiella och konserverande egenskaperna hos sex kommersiella grapefrukttillskott. Forskarna fann visserligen att extraktet kunde hämma bakterietillväxt, men de upptäckte även spår av benzetoniumklorid, triklosan och metylparaben. Dessa ämnen är syntetiska konserveringsmedel som, trots att de är godkända av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA), endast är godkända för utvärtes bruk i låga halter.
Parabener har använts som konserveringsmedel sedan 1920-talet. Även om de är godkända av FDA för utvärtes bruk anser många forskare att de är giftiga kemikalier, särskilt när de intas via munnen. Studier har kopplat parabener till allergiska reaktioner och bröstcancer, vilket gör förekomsten av dessa ämnen i kosttillskott extra oroande.
Trots varningarna visade en studie från 2002, ledd av John Heggers, Ph.D., vid University of Texas Medical School, att grapefruktkärnextrakt i ogiftiga koncentrationer hade en betydande förmåga att hämma tillväxten av hela 67 olika patogener. Det är därför möjligt att de kommersiella tillskotten i tidigare studier innehöll ohälsosamma tillsatser som maskerade extraktets naturliga egenskaper. Kontroversen pågår fortfarande, och fler välutformade studier krävs för att avgöra frågan.
Grapefruktkärnextrakt har en fascinerande historia och lovande antibakteriella egenskaper, men forskningsläget är blandat. Vissa studier tyder på att extraktet kan stödja tarmhälsa och läka tarmslemhinnan, medan andra visar att kommersiella produkter kan innehålla syntetiska tillsatser med okända hälsoeffekter. Innan du börjar använda grapefruktkärnextrakt bör du alltid rådfråga läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online