Vita, sprickbildande och kliande hudfläckar är det typiska kännetecknet för hudsjukdomen lichen sclerosus. Historiskt sett har den vanligaste behandlingen varit receptbelagd kortisonkräm som appliceras lokalt på det drabbade området. Men forskning pekar på att ett mer naturligt tillvägagångssätt också kan vara värdefullt: studier antyder att probiotika möjligen kan spela en roll i både förebyggande och lindrande syfte.
Probiotika är bakterier som gynnar kroppen och finns i kosttillskott samt i livsmedel som yoghurt, kefir och vissa sojadrycker. Ordet "probiotika" betyder bokstavligen "för livet". Dessa nyttiga bakterier stödjer matsmältningen och hjälper till att bekämpa skadliga bakterier som finns i tarmarna.
Enligt Corazon Ibarra, läkare inom homeopatisk och integrativ medicin i Reno, Nevada, hjälper probiotika till att rena tarmarna och återställa deras förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näringsämnen – en process som kan störas av antibiotikaspår i maten. Eftersom människokroppen innehåller ungefär tjugo gånger fler bakterier än celler är det viktigt att upprätthålla en god balans mellan "bra" och "onda" bakterier. Probiotika stärker immunförsvaret genom att gynnsamt balansera mikroorganismerna i tarmen.
Lichen sclerosus är en hudsjukdom som kan drabba vem som helst, men som är vanligast hos kvinnor. Den uppträder oftast på de yttre könsorganen hos kvinnor, men kan även utvecklas på ollonet hos män. Sjukdomen kan dessutom synas på andra delar av kroppen, ofta på bröstet och överarmarna.
De tidiga symtomen är små vita prickar som är diskreta, glänsande och släta. Med tiden växer prickarna till större fläckar, huden tunnas ut och får ett skrynkligt utseende. Huden spricker lätt och kan missfärgas till följd av blödningar inuti huden.
Michael Picco, gastroenterolog vid Mayo Clinic, menar att det finns uppmuntrande belägg för att probiotika kan bidra till den allmänna hälsan. Det gäller bland annat behandling av diarré, förebyggande och behandling av infektioner som urinvägsinfektioner och vaginala svampinfektioner, kortare tidslängd av tarminfektioner samt minskad risk för eksem hos barn.
Han hänvisar bland annat till en svensk forskningsstudie från 2005, där personer som fick bakterien Lactobacillus reuteri var mindre sjukskrivna från arbetet än de som inte fick probiotikan.
Dr Ibarra förklarar att den exakta orsaken till lichen sclerosus fortfarande är okänd, men att den kan vara av svamp- eller bakteriellt slag. Om sjukdomen orsakas av en svamp, exempelvis Candida, skulle probiotika kunna vara ett betydligt skonsammare behandlingsalternativ än kortisonkräm.
Flera kliniska studier visar nämligen att olika typer av laktobaciller, administrerade antingen via munnen eller intravaginalt, kan hjälpa till att hindra kolonisering och infektion av jästsvampen Candida albicans i vaginan.
Intresset för probiotika har stadigt ökat bland allmänheten. Forskarna behöver dock bekräfta effekterna genom fler och större studier innan säkra slutsatser kan dras. De undersökningar som hittills genomförts är dock lovande när det gäller de allmänna hälsovinster som dessa nyttiga bakterier kan erbjuda – även vid tillstånd som lichen sclerosus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online