Lakritsrot – även känd som sweet root och gan cao – odlas främst i Grekland, Turkiet och delar av Asien. Roten innehåller ämnet glycyrrhizin, som är den mest verksamma och nyttiga komponenten i lakritsroten. Lakritsrot har traditionellt använts inom både västerländsk och österländsk medicin i århundraden.
Det är viktigt att komma ihåg att lakritsrot inte är samma sak som lakritsgodis. Godiset innehåller ofta liten eller ingen äkta lakritsrot och smaksätts vanligtvis med anis istället.
Ett fåtal kliniska studier har visat att glycyrrhizin kan minska komplikationer hos patienter med hepatit C. Vissa läkare är dock skeptiska, eftersom forskningsunderlaget inte bedöms vara tillräckligt för att fastställa glycyrrhizin som ett etablerat behandlingsalternativ vid hepatit C. Det finns dessutom begränsade forskningsresultat som tyder på att lakritsrot kan vara gynnsam vid magsår.
Lakritsrot finns i många olika former. Den kan säljas skalad och torkad som pulver, eller i form av kapslar, tabletter eller flytande extrakt. Det finns även produkter utan glycyrrhizin – så kallad deglycyrrhizinerad lakrits, förkortat DGL.
Örtterapeuter använder lakritsrot för att behandla magsår, bronkit och halsont. Den kan även användas som stöd vid virusinfektioner.
Precis som johannesört innehåller lakritsrot ämnen med antidepressiva egenskaper. Örtterapeuter rekommenderar därför ibland lakritsrot som ett alternativ till johannesört, men långvarig användning avråds från.
En av de mest verksamma beståndsdelarna i lakritsrot är glycyrrhizin, även kallad glycyrrhetinsyra. Denna syra innehåller antivirala ämnen och har visats kunna inaktivera herpes simplex-virus samt motverka candida. Glycyrrhizin kan dock orsaka flera biverkningar, vilket är anledningen till att lakritsrot inte bör användas kontinuerligt längre än fyra till sex veckor.
Den rekommenderade dosen för hel lakritsrot är 5 till 15 milligram dagligen. Långvarig användning på dessa nivåer rekommenderas inte, och användaren bör övervakas av läkare under hela behandlingsperioden.
Normal dosering av deglycyrrhizinerad lakrits är två till fyra kapslar om 380 mg dagligen. Kapslarna bör tas före måltid och vid sänggående. DGL är betydligt säkrare att använda än hel lakritsrot.
Glycyrrhizinet i lakritsrot kan vid stora mängder orsaka högt blodtryck, vätskeansamling i kroppen och hjärtproblem.
Lakritsrot bör inte kombineras med vätskedrivande läkemedel eller läkemedel som sänker kaliumnivåerna. Kombinationen kan leda till farligt låga kaliumnivåer, vilket i värsta fall kan vara livshotande.
Långvarig användning av lakritsrot kan påverka kroppens kortisolnivåer, vilket kan störa effekten av steroidläkemedel som prednison.
Gravida kvinnor bör undvika kosttillskott med lakritsrot, eftersom de kan utlösa för tidiga värkar.
Rådfråga alltid en läkare innan du påbörjar behandling med några kosttillskott eller naturmediciner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online