Androstenedion – uttalas an-dro-sten-di-on och ofta förkortat till "andro" – är ett kosttillskott som länge ansågs kunna höja kroppens testosteronnivåer och förbättra idrottsprestationer. Ämnet har använts inom idrottsnäringen, men dess säkerhet och legitimitet har ifrågasatts av många.
Andro upptäcktes redan 1935, men det var inte förrän på 1950-talet som forskare började teoretisera att kroppen kunde omvandla ämnet till testosteron. Av denna anledning klassas andro, precis som steroiden dehydroepiandrosteron (DHEA), som ett så kallat prohormon. Till skillnad från DHEA, som kräver två kemiska steg för att omvandlas till testosteron, ligger andro bara ett enda step bort.
Andro förekommer naturligt i vissa växter, exempelvis skogstall, vilket gjorde att ämnet kunde klassificeras som ett kosttillskott. Tyska idrottare sägs ha använt andro redan 1980 för att förbättra sina prestationer vid de olympiska spelen, och därefter blev det ett flitigt använt tillskott bland bodybuilders världen över.
År 1996 introducerade den organiske kemisten Patrick Arnold andro på den amerikanska marknaden som ett receptfritt preparat för muskeluppbyggnad. Användningen spred sig snabbt inom Major League Baseball (MLB). Den mest kände andro-användaren är utan tvekan rekordslagaren Mark McGwire, som 1998 erkände att han använt ämnet. År 2003 genererade androförsäljningen enorma vinster åt Arnold och hans företag Proviant Technologies.
År 2004 antogs den federala lagstiftningen Anabolic Steroid Control Act, som lade till andro på listan över anabola steroider och prohormoner som klassas som kontrollerade substanser. Det innebar att innehav av andro blev ett federalt brott i USA. Förbudet trädde i kraft den 20 januari 2005.
Redan innan det federala förbudet hade USA:s livsmedels- och läkemedelsverk (FDA) i april 2004 förbjudit försäljning av andro, med motiveringen att ämnet utgjorde betydande hälsorisker av samma slag som de som förknippas med steroider. År 2008 lade Världsantidopingbyrån (WADA) till andro på sin lista över förbjudna substanser, med argumentet att en dopningsmetod "endast bör vara begränsad till medicinskt motiverade indikationer" och inte får användas för att förbättra idrottsprestationer. Listan innebar i praktiken ett totalförbud mot andro vid de olympiska spelen. Idag är andro förbjudet inom nästan alla idrottstävlingar.
Även om kunskapen om biverkningar och risker vid androanvändning fortfarande är begränsad, har tidig medicinsk forskning väckt allvarliga farhågor kring ämnets säkerhet. Läkare bedömer att androanvändare löper ökad risk för lever-, bröst- och bukspottkörtelcancer, hjärtsjukdom, bröstutveckling hos män, infertilitet och impotens, aggressivt beteende samt akne. Även tidigt håravfall och njurskador har kopplats till användningen. Vissa läkare ifrågasätter till och med själva påståendet att andro faktiskt skulle höja testosteronnivåerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online