Tillväxthormon, ofta förkortat HGH (Human Growth Hormone), har de senaste åren fått stort utrymme i media och marknadsförs flitigt av kosttillskottstillverkare. Inledningsvis hyllades hormonet som en verklig “ungdomens källa” som skulle kunna vända tidens tand. När farorna med anabola steroider blev allmänt kända började i stället allt fler bodybuilders använda HGH för att förkorta återhämtningstiden mellan passen och snabba på muskelbyggandet.
HGH spelar sin största roll under barndomen, då hormonet styr tillväxt och förnyelse av skelett och andra vävnader. Vid ungefär 20 års ålder, när kroppen nått sin fulla storlek, börjar produktionen i hypofysen att sjunka kraftigt och upphör i princip helt runt 40-årsåldern. De sjunkande nivåerna av HGH anses vara en viktig del av åldrandet – med symtom som grått och tunnare hår, minskad libido, återkommande muskel- och ledvärk, sämre cirkulation, försämrat minne samt rynkig hud.
Historiskt extraherades HGH från hypofyskörtlar hos avlidna människor. Numera framställs hormonet syntetiskt i laboratorium och administreras vanligtvis via injektion. Förutom direkt tillförsel av HGH finns även preparat som tas via munnen och som stimulerar kroppens egen hormonproduktion.
Det är svårt att hitta rätt dos av syntetiskt HGH, eftersom behovet varierar från person till person. Behandlingen startas därför ofta med små mängder som ökas gradvis. Blir dosen något för hög är vanliga biverkningar bland annat utveckling av bröstvävnad hos män, förvärrad artrit, karpaltunnelsyndrom, vätskeansamlingar och förhöjt blodsocker.
Om behandlingen inte övervakas ordentligt och doserna fortsätter att öka kan regelbundna HGH-injektioner leda till akromegali – en onormal tillväxt av ben och bindväv i ansikte, händer och fötter. Allvarliga konsekvenser som diabetes, kraftig kroppsbehåring, förstorat hjärta samt skador på sköldkörtel och lever har också beskrivits.
Orala läkemedel kan stimulera hypotalamus att bilda mer GHRH (growth hormone-releasing hormone), vilket i sin tur triggar hypofysen att återuppta produktionen av HGH. Preparaten måste även innehålla revostatin, som hämmar den naturliga HGH-antagonisten somatostatin och därmed skyddar läkemedlets effekt. Doseringen är mindre kritisk för detta alternativ, och många patienter tål det bättre än syntetiskt HGH.
Den enda väl dokumenterade effekten på musklerna är indirekt: högre HGH-nivåer ökar fettförbränningen, vilket i sin tur gör musklerna mer synliga. En tidig studie (New England Journal of Medicine, 1990, volym 323) visade en mindre ökning av muskelmassan hos äldre män jämfört med en placebogrupp. Senare studier (American Journal of Physiology, 1992, volym 62, samt Journal of Clinical Endocrinological Metabolism, 1994, volym 79) på både yngre och äldre män har dock inte kunnat påvisa någon signifikant effekt på muskeltillväxt eller styrka vid förhöjda HGH-nivåer.
HGH är ett kraftfullt hormon med verklig medicinsk nytta för personer som lider av hormonbrist. För friska träningsintresserade saknas dock vetenskapligt stöd för att hormonet skulle bygga mer muskler eller öka styrkan – samtidigt som riskerna för allvarliga biverkningar är betydande. I Sverige och EU klassas HGH dessutom som receptbelagt läkemedel och som dopningsmedel inom idrotten. Rådfråga alltid läkare innan du överväger någon form av hormonbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online