Curcumin är den mest biologiskt aktiva komponenten i gurkmeja (Curcuma longa) och är det ämne som ger kryddan dess karakteristiska gyllene färg. Både kinesisk örtmedicin, ayurveda och andra asiatiska medicinska traditioner har länge uppskattat gurkmeja för sina breda läkande egenskaper och låga toxicitet. Den moderna medicinska forskningen fortsätter att undersöka gurkmejans och curcuminets potentiella hälsoeffekter.
Långvarig användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan minska risken för Alzheimers sjukdom, men tyvärr kan överdriven NSAID-användning även skada mag-tarmkanalen, levern och njurarna. UCLA-forskaren Giselle P. Lim och hennes team undersökte därför curcuminets effektivitet som alternativ till NSAID vid behandling av Alzheimers.
I studier på möss fann forskarna att curcumin minskade den inflammation i nervvävnaden som är kopplad till Alzheimers samt hindrade ansamlingen av plack i hjärnvävnaden. Enligt Linus Pauling Institutes Micronutrient Information Center (MIC) återstår det dock att fastställa huruvida oralt curcumin kan passera blod-hjärnbarriären eller faktiskt bromsa sjukdomsförloppet hos människor.
Enligt Aggarwal et al. har både djur- och humanstudier visat att curcumin kan sänka kolesterolnivåerna i serum. Resultat från djurstudier tyder dessutom på att curcumin kan motverka åderförkalkning. Tester med humana blodplättar visar också att curcumin hämmar bildningen av blodproppar, vilket kan vara skyddande för hjärtat och kärlen.
Enligt MIC har cellstudier och djurstudier visat att curcumin verkar inflammationsdämpande. Redan 1980 publicerade ett indiskt forskarteam under ledning av S.D. Deodhar en artikel med lovande resultat för patienter med reumatoid artrit. Deltagare som tog 1,2 gram curcumin dagligen i två veckor upplevde förbättringar av morgonstelhet, ledsvullnad och gångtid som var jämförbara med effekterna av NSAID-läkemedlet fenylbutazon.
MIC rapporterar att curcumin i studier på odlade celler har stoppat flera olika cancerformer från att sprida sig. I djurstudier har curcumin dessutom hämmat utvecklingen av cancer i munhåla, mage, lever och tjocktarm.
Eftersom humanstudier visar att vävnad i mag-tarmkanalen tar upp och använder oralt curcumin mer effektivt än andra organ gör, kan curcumin potentiellt sett vara mest verksamt vid cancerformer i mag-tarmkanalen. Mer forskning behövs dock innan säkra slutsatser kan dras.
I en artikel från 2008 i tidskriften Endocrinology rapporterade forskaren Stuart Weisberg och hans team att curcumin, baserat på djurförsök, visar potential som behandling mot typ 2-diabetes. Överviktiga, diabetiska möss som fick orala doser av curcumin uppvisade en betydande förbättring av diabetessymtom samt av den inflammation som är förknippad med fetma.
Curcumin finns som kosttillskott. De vanligaste biverkningarna är halsbränna, magbesvär, illamående och diarré, särskilt vid höga doser eller efter långvarig användning. Eftersom curcumin kan utlösa gallblåsekontraktioner bör personer med gallblåse- eller galledningsproblem undvika tillskottet. Curcumin är dessutom ett milt livmoderstimulerande ämne och rekommenderas inte för gravida kvinnor.
För att undvika att förvärra befintliga tillstånd eller riskera skadliga läkemedelsinteraktioner bör du alltid rådfråga läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du påbörjar en kur med curcumin. Kom ihåg att resultaten från laboratorie- och djurstudier inte automatiskt kan överföras till människor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online