DHEA, eller dehydroepiandrosteron, är ett hormon som kroppen själv producerar, men nivåerna sjunker successivt med åldern. Det har hävdats att DHEA-tillskott kan motverka depression, främja viktminskning, bromsa åldrandet och öka sexlusten. Men hur mycket av detta är egentligen sant?
Här går vi igenom fakta om DHEA, vilket kan hjälpa dig att avgöra om tillskott är rätt val för dig.
DHEA är ett steroidhormon som bildas naturligt i kroppen, främst i binjurarna, men även i testiklarna och hjärnan. Hormonet fungerar som en föregångare till både östrogen och testosteron och spelar därmed en central roll i kroppens hormonbalans.
Vissa användare hyllar DHEA som ett verkligt "ungdomstillskott" eftersom det sägs kunna ge ökad libido, mjukare hud och lindrade klimakteriebesvär. Det tas också ofta i syfte att förbättra mental skärpa, hjälpa vid erektionsproblem samt stärka immunförsvaret.
Det är dock viktigt att komma ihåg att många av dessa påståenden inte stöds av stark vetenskaplig evidens. Forskningsläget är blandat, och flera studier har inte kunnat bekräfta de utlovade effekterna.
DHEA ska aldrig användas av barn och ungdomar under 18 år.
Den vanliga dosen för vuxna ligger mellan 20–50 mg per dag. Tillskottet finns i tablett- eller kapselform. En alltför hög dos kan orsaka tillväxt av ansiktshår, ökat svettande och akne.
DHEA-nivåerna börjar sjunka efter 30-årsåldern hos både män och kvinnor. Nivåerna kan också sänkas av användning av vissa läkemedel, bland annat opioider, insulin, danazol och kortikosteroider.
DHEA produceras i kroppens binjurar, testiklar och hjärna.
Det är värt att notera att DHEA som syntetiskt framställs från extrakt av vild jamsrot inte kan omvandlas till aktivt DHEA i kroppen. Företag som marknadsför vild jams som "naturlig DHEA" ger alltså konsumenterna missvisande information.
Du bör alltid rådfråga din läkare innan du påbörjar behandling med DHEA-tillskott. Eftersom ämnet kan höja nivåerna av östrogen och testosteron finns det en teoretisk risk att långvarig användning kan stimulera tillväxten av hormoonkänsliga cancerformer, såsom bröstcancer, äggstockscancer och testikelcancer.
Bland andra rapporterade biverkningar finns akne, håravfall, humörsvängningar, sömnproblem och leverpåverkan vid höga doser. Kvinnor kan dessutom uppleva oregelbundna menscykler och tecken på maskulinisering, exempelvis ökad kroppsbehåring och djupare röst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online