Krillolja patenterades 2003 av det kanadensiska företaget Neptune Technologies & Bioressources Inc. Oljan innehåller DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) – två viktiga omega-3-fettsyror. Förespråkare för krillolja hävdar att den skyddar mot hjärtsjukdom, diabetes, makuladegeneration (gula fläcken), inflammationer och infektioner. Men trots de positiva påståendena finns det flera skäl att vara försiktig innan du lägger till krillolja i din kosthållning.
Det största problemet med krillolja är helt enkelt att kunskapen om produkten fortfarande är begränsad. Till skillnad från andra omega-3-källor som fiskolja och linfröolja, vilka har en lång och väl dokumenterad historia, har krilloljan inte funnits på marknaden tillräckligt länge för att definitiva studier ska ha hunnit genomföras.
De studier som hittills lyft fram krilloljans fördelar har i stor utsträckning utförts av aktörer med ekonomiskt intresse av ökad försäljning. Inga oberoende studier har kunnat visa att krillolja förebygger hjärtsjukdom eller att den skulle vara effektivare än vanlig fiskolja.
Krillolja kan interagera med vissa läkemedel, så rådfråga alltid din läkare innan du börjar ta tillskottet om du redan använder mediciner. Särskilt kan det finnas negativa interaktioner med blodförtunnande läkemedel som warfarin, samt med receptfria smärtstillande medel som innehåller ibuprofen eller naproxen.
Krillolja kan orsaka diarré, lösa avföringar och matsmältningsbesvär. Eftersom krill är kräftdjur bör du dessutom undvika krillolja helt om du har skaldjursallergi.
Goda alternativ för att få i sig omega-3-fettsyror är fiskolja och linfröolja. Fiskolja innehåller stora mängder DHA i triglyceridform, som människokroppen lätt omvandlar och använder i cellmembranen. Även krillolja innehåller DHA, men du skulle behöva konsumera betydligt fler kapslar krillolja än fiskolja för att nå en terapeutisk dos – vilket gör fiskoljan till ett mer kostnadseffektivt val.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online