
Att övergå till makrobiotisk kost handlar om mycket mer än att bara se över vad du äter – det är en hel livsfilosofi. Begreppet "makrobiotik" kommer från grekiskan och betyder "stor syn på livet", vilket speglar idén att mat gör mer än att stilla vår hunger. Även om denna kosttradition har långa hälsohistoriska rötter bör du ta vissa försiktighetsåtgärder när du gradvis förändrar dina matvanor.
Varje förändring i kosten påverkar din kropp. Att anta en makrobiotisk livsstil innebär att du inte bara ändrar hur du äter utan också hur du lever. Eftersom makrobiotisk kost sällan eller aldrig inkluderar kött, fågel, mejeriprodukter, socker och koffeinhaltiga drycker behöver du lära dig nya sätt att få i dig näringsämnen som kalcium, protein, järn, zink, D-vitamin, B12-vitamin, riboflavin, A-vitamin och omega-3-fettsyror. Gör detta stegvis. Även George Ohsawa, den japanske filosof som myntade begreppet "makrobiotik" och förde det till västvärlden, föreslog en tiofasig modell där varje fas var mer restriktiv än den föregående. De flesta moderna utövare rekommenderar dock att man anpassar principerna efter lokala förhållanden och kroppens behov – ett tillvägagångssätt som ibland kallas "flexitarisk" kost.
Kritiker av den mest restriktiva formen av makrobiotisk kost varnar för att barn och gravida inte bör följa den, eftersom risken för näringsbrist är påtaglig. Är du en vuxen som vill äta hälsosammare kräver makrobiotisk kost att du blir mer medveten om maten du äter. När du förstår hur maten faktiskt närs kroppen upptäcker du att inget livsmedel är bättre i sig självt. Du kan exempelvis få allt det kalcium du behöver från bladgrönsaker, nötter och frön.
Innan du ändrar din kost bör du prata med din läkare om din hälsa. Diskutera dina kolesterolvärden, ditt blodtryck och din vikt, och fråga hur du bäst anpassar den makrobiotiska kostens hälsofrämjande principer till dina specifika behov. Fortsätt hålla kontakten med din läkare under hela övergången, ifall du skulle reagera negativt på nya livsmedel eller på att utesluta mat du är van vid.
Kritiker av strikt makrobiotisk kost menar att den kan innehålla för mycket salt och för lite variation av frukt, eftersom tropiska frukter som bananer, mango, ananas och citrus ofta utesluts. Vissa ifrågasätter även att så kallade nattskuggsväxter – tomater, potatis, paprika och aubergine – inte ingår, eftersom de knappast är ohälsosamma (om du inte har allergi eller överkänslighet mot någon av dem). Viktigare än enskilda förbjudna livsmedel är dock filosofin att äta lokalt odlade råvaror i säsong. Bor du exempelvis där bananer växer, bör du anpassa makrobiotiken till just din miljö – precis som de ursprungliga japanska utövarna gjorde.
Lägg inte all energi på vad kosten utesluter. Anpassa istället dina matval till dess ekologiskt tänkande filosofi om hälsosammare ätande och matlagning – då blir övergången både roligare och mer hållbar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online