En studie från 2005, utförd av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), visade att kosthållningen i EU-länderna genomgått stora förändringar under en period av 40 år. Inte bara har kostvanorna i EU:s medlemsländer närmat sig varandra – de har också utvecklats i en annan riktning än den amerikanska kosten. Dessutom visade studien något överraskande: de nordeuropeiska länderna har minskat sitt intag av mättat fett och socker, medan länderna kring Medelhavet tvärtom har ökat sitt intag av dessa livsmedel.
Här följer en genomgång av de viktigaste europeiska kosttraditionerna och hur de påverkar hälsan.
Kosten i nordeuropeiska länder som England, Skottland, Wales, Nordirland, Irland och Frankrike kännetecknas av ett högt proteinintag i form av kött och mejeriprodukter, kompletterat med mindre mängder stärkelserika livsmedel och grönsaker. Kosten tenderar att vara fattig på fullkorn, frukt och grönsaker. En engelsk frukost kan bestå av bacon, ägg och rökt sill, så kallad kippers. Traditionella rätter kretsar ofta kring biff, fisk eller ost. Det franska köket är känt för sin rikedom, där de flesta måltider åtföljs av vin.
Enligt Diet.com är hjärt-kärlsjukdom vanligt förekommande i dessa länder, även i Frankrike. Den så kallade ”franska paradoxen” – ett högt intag av mättat fett kombinerat med låg frekvens av hjärtsjukdom – döljer det faktum att hjärtsjukdom, trots relativt lägre siffror än i många andra länder, fortfarande är den vanligaste dödsorsaken i Frankrike.
Länderna i Central- och Östeuropa, bland annat Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien, har genomlevt politiska omvälvningar som i grunden förändrat befolkningarnas matvanor. Kommunismens fall i Östeuropa 1989 ledde till nya konsumtionsmönster: intaget av frukt och grönsaker ökade, användningen av smör och fettrik mjölk minskade, samtidigt som vegetabiliska oljor blev allt vanligare i hushållen.
Enligt Diet.com kännetecknades livsmedelstillgången under kommunismen i Sovjetunionen, Polen och Rumänien av näringsbrister, i en vardag präglad av kronisk stress och osäkerhet. Efter kommunismens fall minskade förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, även om nivåerna fortfarande ligger efter resten av Europa.
Kosten i Italien, Spanien, Portugal, Grekland och södra Frankrike kan beskrivas gemensamt, eftersom matkulturerna i dessa länder formats av tydliga gemensamma influenser. Det sydeuropeiska köket har tidigt påverkats av den grekiska kulturen genom introduktionen av oliver och fiskgrytor, samt senare av muslimska och asiatiska influenser i form av kryddor och sötsaker. Måltiderna baseras på spannmålsprodukter som ris, pasta och bröd.
Sydeuropéer äter rikligt med frukt och grönsaker, medan rött kött, kyckling och ägg konsumeras sparsamt. Fisk och rött vin är stapelvaror i många måltider, som ofta avslutas med en siesta. Livsstilen och matvalen i regionen har bidragit till lägre förekomst av hjärtsjukdom, stroke, diabetes, högt blodtryck och fetma än i andra västländer.
Ett flertal bantningsdieter har sitt ursprung i Europa och har blivit populära i USA och andra delar av världen. En av de få dieter som faktiskt rekommenderas av medicinska experter är medelhavsdieten, som sägs sänka kolesterolnivåerna och skydda mot hjärt-kärlsjukdom. Denna diet betonar fisk framför rött kött, vegetabiliska fetter i form av enkel- och fleromättade fetter, frukt, grönsaker och måttliga mängder rött vin.
Fettandelen i medelhavsdieten är dock hög, cirka 40 procent av energiintaget, och kosten passar inte personer med vetallergi. En relaterad diet är Röda vin-dieten, som förespråkar tre glas vin dagligen i samband med måltiderna. Procyanidinerna i rött vin sägs sänka både kolesterol och blodtryck. Dessa flavonoider finns dock även i alkoholfria källor, och dieten lämpar sig sannolikt inte för stillasittande personer, eftersom den kan leda till ett överdrivet kaloriintag.
Den europeiska kostens mångfald speglar kontinentens historia, kultur och geografi. Medan norra Europa traditionellt präglats av animaliska produkter och Medelhavsregionen av växtbaserade råvaror, närmar sig kosthållningarna åt alltmer – samtidigt som hälsoutkomsterna fortfarande skiljer sig markant mellan regionerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online