Medelhavskosten har vuxit i popularitet under de senaste åren, främst för att den anses vara hälsosammare än den amerikanska rekommenderade kosten. Även om mejeriprodukter inte utgör en huvudingrediens i medelhavsdieten konsumeras de fortfarande, framför allt i form av yoghurt och ost.
Enligt webbplatsen westonaprice.org kännetecknas medelhavsdieten av rikliga mängder växtbaserade livsmedel, färsk frukt som typisk daglig efterrätt, olivolja som huvudsaklig fettkälla samt mejeriprodukter (främst ost och yoghurt). Fisk och fjäderfä konsumeras i låga till måttliga mängder, noll till fyra ägg äts per vecka, rött kött intas sparsamt och vin dricks i låga till måttliga mängder, oftast i samband med måltider.
Fettandelen i denna kost uppskattas ligga mellan 25 och 35 procent. Eftersom kosten är fattig på mättat fett, sötsaker och rött kött sägs den vara gynnsam för hälsan, inte minst för hjärtat.
Även om medelhavsdieten inte är känd för att innehålla mycket mejeriprodukter visar livsmedelspyramiden från Oldways Preservation and Trust – en amerikansk organisation som främjar traditionella matmönster och hälsosam kost – att de rekommenderade dagliga mejerportionerna i medelhavsdieten nästan motsvarar dem i USDA:s livsmedelspyramid. Skillnaden ligger dock i källan: de två portioner som anges i Oldways-pyramiden avser yoghurt eller ost gjord på get- eller fårmjölk, medan de två till tre portioner i USDA:s pyramid syftar på helmjölk och ost från ko.
Det är omtvistat om valet av mjölkkälla gör någon skillnad. Enligt en studie från Harvard School of Public Health, publicerad i juni 2009, verkade högt intag av fisk och spannmål samt ett lågt intag av mejeriprodukter i medelhavsdieten ha liten betydelse för kostens övergripande hälsofördelar. Andra faktorer tycks vara viktigare, exempelvis avsaknaden av processade livsmedel och stora mängder socker.
Dagens medelhavskost skiljer sig markant från den sparsamma kost som ursprungligen beskrevs av Dr. Ancel Keys på 1950-talet. Vissa människor i Medelhavsregionen äter betydligt mer ost än man ofta tror. Rosemary Barron, som drev en kokskola på Kreta mellan 1980 och 1984, uppskattar att kretensare sannolikt äter flera kilo ost per vecka – vilket motsvarar cirka 600 kalorier fett per dag, eller 25 procent av kalorierna i en 2 400-kalorikost, enbart från ost.
Italienarna producerar dessutom parmesan och gorgonzola, två ostar som knappast kan beskrivas som fetafattiga. Italiensk ost används numera till mycket mer än pizza: den ingår i calzone, grönsaksrätter, sallader och smörgåsar. En särskild favorit är mozzarella, skuren i bitar, panerad och friterad – en rätt som knappast förknippas med en strikt hälsokost.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online