1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Skillnaden mellan yoghurt och kefir – allt du behöver veta

```html

Yoghurt och kefir är båda mjölkvita och tjocka i konsistensen, även om kefir är något tunnare än yoghurt. Båda produkterna har funnits i tusentals år och kan smaka ganska likartat med sin lätta syrliga ton, men inuti skiljer de sig åt på flera viktiga sätt. Här går vi igenom hur de tillverkas och vilka hälsofördelar de faktiskt erbjuder.

Yoghurt – enkel och klassisk fermentering

Yoghurt framställs genom fermentering av mejeriprodukter. Den görs genom att kultivera färsk mjölk med bakterier från en tidigare sats yoghurt. Denna kultur innehåller vanligtvis tre olika typer av levande bakterier. Yoghurten får sedan jäsa i en varm miljö i ungefär 16 timmar, vilket ger den karakteristiska krämiga konsistensen och den milda syrligheten.

Kefir – en mer komplex jäsning

Kefir tillverkas, precis som yoghurt, med fermenterade mejeriprodukter. Skillnaden ligger i startkulturen: istället för enkla bakterier kultiveras färsk mjölk med levande kefirgranuler. Dessa granuler består av cirka 30 olika typer av bakterier och jästsvampar som hålls samman i en naturlig struktur.

Till skillnad från yoghurt jäser kefir i rumstemperatur i upp till två dagar. Under fermenteringen växer granulerna till i antal, varpå de silas bort och återanvänds till nästa sats. Detta gör kefir till en levande, självförnyande kultur som har använts i generationer, särskilt i Kaukasusregionen.

Hälsofördelar – här skiljer sig de åt mest

Yoghurt bidrar med goda bakterier till tarmarna, men effekten är endast tillfällig. För att behålla nyttan krävs att man äter yoghurt regelbundet.

Mikroorganismerna i kefir beter sig annorlunda: de etablerar sig faktiskt i tarmarna där de hjälper till med matsmältningen och motverkar skadliga bakterier. På så vis bidrar kefir till att hålla tjocktarmen frisk över längre tid.

Vilken bör du välja?

Vill du ha ett enkelt och smakrikt sätt att få i dig probiotika räcker yoghurt utmärkt. Vill du däremot maximera de tarmhälsande effekterna kan kefir vara det bättre valet tack vare sitt betydligt rikare innehåll av bakterie- och jästkulturer. Kefir passar också ofta bättre för laktoskänsliga personer, eftersom den långa jäsningen bryter ner en del av laktosen – även om den inte helt är laktosfri.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online