Kolhydrater utgör oftast en stor del av vår dagliga kost och finns i en lång rad livsmedel som frukt, bröd, potatis och pasta. De är framför allt kända för att ge kroppen energi – därför äter idrottare ofta kolhydratrika måltider innan tävling eller träning. För att förstå kolhydraternas roll i kroppen bättre är det bra att känna till deras viktigaste kännetecken.
Fibrer är en central egenskap hos kolhydrater. Till skillnad från andra näringsämnen kan fibrer inte brytas ner och smältas av människans matsmältningsystem, och största delen av alla fibrer består just av kolhydrater. Fibrer delas in i två huvudgrupper: lösliga och olösliga.
Lösliga fibrer löser sig i vatten och bildar en trögflytande, geléliknande lösning. Exempel på lösliga fibrer är pektiner, gummer och sleämnen. Olösliga fibrer löser sig däremot inte i vatten utan fyller istället ut tarmen och bidrar till en bra tarmfunktion. Dessa finns framför allt i lignin och cellulosa, som är vanliga beståndsdelar i växtfibrer.
En kost rik på fibrer gynnar både matsmältningen och blodsockerbalansen, vilket är skäl nog att välja fullkornsprodukter, grönsaker och frukt regelbundet.
Enkla sockerarter, även kallade monosackarider, är en annan grundläggande typ av kolhydrater. Hit räknas fruktos, glukos och galaktos. Fruktos finns naturligt i frukt, medan galaktos förekommer i mjölk. Båda dessa sockerarter omvandlas av levern till glukos, som är kroppens viktigaste energikälla.
När två enkla sockerarter kopplas samman bildas disackarider. Kända exempel är laktos, maltos och sackaros. Maltos återfinns främst i spannmål, sackaros (vanligt strösocker) lagras i frukt och grönsaker, och laktos finns i mjölk och mejeriprodukter.
Kolhydrater kännetecknas också av sina långa, komplexa former. Komplexa kolhydrater består av långa kedjor av sockermolekyler som sitter ihop, där amylos är en vanlig sockerkomponent. Dessa kedjor har ofta förgreningar, vilket gör att matsmältningen går långsammare – något som ger en jämnare och mer långvarig energitillförsel jämfört med enkla sockerarter.
När komplexa kolhydratkedjor bryts ner genom hydrolys uppstår kortare kedjor. Innehåller kedjan mellan två och tio sockerenheter kallas den oligosackarid. Består den av elva eller fler enheter benämns den polysackarid, vilket exempelvis stärkelse och glykogen är.
Kort sagt kännetecknas kolhydrater av tre huvudsakliga drag: deras fibrerinnehåll, de enkla sockerarterna (monosackarider och disackarider) samt de komplexa kolhydraterna (oligosackarider och polysackarider). Genom att kombinera olika källor – fullkorn, frukt, grönsaker och baljväxter – får kroppen både snabb energi och näring som håller länge.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online