Nästan alla funktioner i människokroppen kräver rätt näring, och en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att säkerställa att patienten får tillräckligt med näringsämnen för att stödja dessa funktioner. God nutrition är avgörande för överlevnad och en integrerad del av läkningsprocessen. Sjuksköterskor utvärderar och övervakar kontinuerligt patientens näringsstatus samt vidtar åtgärder när problem uppstår. En välbalanserad kost består av kolhydrater, protein, lipider (fetter), vitaminer och mineraler.
Kolhydrater består av en eller flera sockermolekyler, bland annat glukos, fruktos och galaktos. Kroppen behöver dessa sockerarter för att ge cellerna energi. Muskler använder både protein och socker som bränsle, men hjärnan är helt beroende av glukos. För mycket socker kan dock få negativa effekter, som fetma, diabetes och beteendeproblem hos barn. Kolhydrater bidrar också med fiber, vilket hjälper till att förebygga förstoppning, fetma, hjärtsjukdomar och tarmsjukdomar.
Alla vävnader och vätskor i kroppen – utom urin och galla – innehåller protein. Protein är uppbyggt av allt från några dussin till hundratals aminosyror. Kroppen använder 20 vanliga aminosyror, varav nio inte kan bildas i kroppen utan måste tas upp via kosten. Genom att äta protein försörjer du kroppen med byggstenarna den behöver för att skapa nytt protein. De enzymer som ligger bakom många kemiska processer i kroppen, däribland matsmältningen, består av protein. Överskott av protein omvandlas till fett och lagras i kroppen.
Lipider är det vi oftast kallar fett och omfattar triglycerider, fosfolipider och steroider. Kroppen använder lipider tillsammans med proteiner och kolhydrater för att bilda fettsyror, vilka är avgörande för frisk hud och normal tillväxt hos barn. Omättat fett, som är mjukt eller flytande i rumstemperatur, är nyttigare än mättat fett, som är fast i rumstemperatur. För mycket mättat fett kan höja kolesterolnivåerna och leda till hjärtsjukdom. Transfett, som nästan helt är framställt av människan och finns i produkter med delvis härdade oljor, kan också höja kolesterolet och ge en ohälsosam reaktion i cellerna.
Vitaminer är livsnödvändiga eftersom de möjliggör kemiska reaktioner inne i cellerna. De flesta vitaminer kan inte bildas i kroppen utan måste tillföras via kosten. Vitamin A, D, E och K lagras i levern och fettvävnaden och behöver inte intas dagligen. Vitamin C och B-komplexet lagras endast i begränsade mängder och behöver fyllas på regelbundet. Vitaminbrist kan orsaka en rad olika problem – från blödande tandkött vid C-vitaminbrist till plötslig hjärtsvikt vid brist på tiamin. Även om kroppen inte skiljer mellan vitaminer från naturliga källor och de som framställs i laboratorium kan de naturliga vara lättare att ta upp.
Mineraler finns i varje kroppsvävnad och vätska. De ger struktur åt vävnaderna och reglerar processer som nervsignalering, muskelkontraktion och hormonaktivitet. Elektrolyter, bland annat kalium, natrium och klorid, balanserar kroppens vätskor och hjälper till att upprätthålla rätt syra–basbalans i blodet. Kalcium och fosfor behövs för starka ben. Vissa mineraler kan vara skadliga i alltför stora mängder. För mycket kalcium kan exempelvis öka risken för njursten, och ett högt natriumintag kan orsaka högt blodtryck.
Eftersom undernäring både förlänger sjukhusvistelser och försämrar läkningen ingår näringsbedömning ofta i sjuksköterskans dagliga arbete. Det kan handla om att dokumentera matintag, följa upp vikt och vätskebalans, observera tecken på vitamin- eller mineralbrist samt samarbeta med dietister för att anpassa kosten efter patientens behov. Med god kunskap om näringslära kan sjuksköterskan tidigt upptäcka riskpatienter och aktivt förebygga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online