Trenden med vegetarisk och vegansk kost får många att undra om en blandad kost som även innehåller kött verkligen är hälsosam. Faktum är att ingen forskning visar att vegetarianer eller veganer lever längre än allätare. De amerikanska myndigheternas officiella kostriktlinjer rekommenderar en välbalanserad kost med kött, fisk och fågel, kompletterad med rikligt med färska frukter och grönsaker.
Kött bidrar med mer fett, vilket enligt American Heart Association kan öka risken för fetma, cancer, hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes. Samtidigt följer det en rad tydliga näringsmässiga fördelar med en kost som innehåller animaliska produkter. Här är de viktigaste.
LDL-kolesterol är den skadliga typen som kan täppa igen blodkärlen och leda till hjärtinfarkt eller stroke, medan HDL-kolesterol faktiskt minskar risken för hjärtinfarkt. Kolesterol är dessutom helt nödvändigt för överlevnad: kroppen använder det för att bilda gallsyror som behövs vid matsmältningen samt kritiska hormon. Det underlättar också upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Kroppen reglerar själv produktionen utifrån intaget, vilket ger allätare ett väl fungerande balanssystem – förutsatt att mättat fett hålls i schack.
En kost med kött och mejeriprodukter ger alla nio essentiella aminosyror som kroppen inte kan tillverka själv. Dessa behövs för ett starkt immunförsvar, frisk hud, sårläkning, uppbyggnaden av tandemalj, barns tillväxt, bildningen av bindväv och ben samt kroppens omsättning av proteiner, vitaminer och mineraler.
Veganer och vegetarianer måste däremot planera kosten noggrant för att få i sig tillräckligt av aminosyran lysin, som finns i baljväxter, pistagenötter, quinoa, tofu, tempeh och sojabaserade köttprodukter.
Allätare får i sig B-vitaminer naturligt via kosten. Vitaminerna B1 till B12 har var sin viktiga funktion: de omvandlar mat till energi, bygger starka muskler, leder och ligament, motverkar inflammation och hjälper kroppen att ta upp andra näringsämnen. Eftersom framför allt B12 nästan uteslutande finns i animaliska livsmedel behöver vegetarianer och veganer ofta ta kosttillskott för att undvika brist.
Karnosin skyddar mot åldersrelaterade sjukdomar som cancer, Alzheimers sjukdom och hjärtsjukdom. Forskning tyder dessutom på att ämnet kan ha positiva effekter hos barn med autism. Allätare får karnosin naturligt genom att äta kött. Nivån i kroppen sjunker med åldern, vilket har gjort karnosin till ett populärt anti-aging-tillskott på marknaden.
Protein bygger muskelmassa, och allätare får vanligtvis i sig mer protein än vegetarianer och veganer. En kost utan kött och mejerier tenderar att innehålla fler kolhydrater, vilket kan ge sämre total styrka och uthållighet. Kolhydrater påverkar också blodsockernivån, eftersom kroppen omvandlar dem till socker – något som diabetiker särskilt behöver tänka på. Vissa studier visar dessutom att barn som växer upp på strikt vegetarisk eller vegansk kost kan bli kortare än sina allätande jämnåriga, sannolikt på grund av lägre proteinintag.
En allätarkost erbjuder flera konkreta fördelar: komplett proteinprofil, naturliga B-vitaminer, karnosin och stabilare blodsocker. Nyckeln ligger dock alltid i balansen – välj magert kött, fisk och fågel, kombinera med rikligt med grönsaker och begränsa processat kött och mättat fett. Oavsett kostinriktning gäller det att planera måltiderna så att kroppen får alla näringsämnen den behöver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online