Att lära sina barn hälsosamma matvanor kan vara oändligt frustrerande och förvirrande för många föräldrar. Alla barn har olika matpreferenser, och övergången från bröstmjölk eller modersmjölksersättning till vuxenmat kan bli antingen smidig eller fylld av dagliga konflikter och envist ropade "Nej!". Goda matvanor hos tonåringar börjar med den träning som sker under de tidiga barndomsåren.
Barn utvecklar sina preferenser och lär sig att hävda dem ungefär samtidigt som de lär sig sina första ord. Det allra bästa en förälder kan göra när det gäller att lära ut bra näring är att själv visa upp hälsosamma matvanor. Det betyder inte att man aldrig får äta godis, efterrätter, chips eller dricka läsk – men det innebär att erkänna att barn sällan följer instruktioner som deras föräldrar själva inte lever efter.
Barn, tonåringar och till och med många vuxna kommunicerar symboliskt genom sitt ätande. För spädbarn är maten en grundläggande del av relationer – utan mjölk från föräldern finns det ingen relation och inget liv. Eftersom mycket små barn bara har begränsad förmåga att uttrycka sig verbalt använder de i stället ett av de främsta medel de har till sitt förfogande för att få sina föräldrars uppmärksamhet – sin interaktion med maten.
Vissa barn går snabbt igenom den tidiga fas där de avvisar all mat utom några få bekanta rätter, men i många fall finns det risk att sådana matproblem aldrig löses utan består genom tonåren och in i vuxen ålder. Ställ frågor till ditt barn om varför hen avvisar hälsosam mat. Prova många alternativ – om hen verkligen avskyr broccoli kan du till exempel testa ärter eller gröna bönor i stället. Vän barnet vid en kontinuerlig introduktion av ny mat under övergången bort från mjölk eller ersättning, så blir framtida introduktioner betydligt lättare.
Vanor bildas inte ögonblickligen, och hos tonåringar har alla hälsosamma eller ohälsosamma vanor redan utvecklats under barndomen. Det kan vara frestande att införa ett nytt program för hälsosam kost uppifrån och ner för hela familjen – hälla ut läsk i diskhon, anlita nutritionister åt alla och förbjuda snabbmat – men sådana kontrollförsök är utmattande och utlöser ofta rebelliska impulser. Reflektera i stället över din tonårings tidigare relation till mat. Tänk på vad du kanske kunde ha gjort annorlunda. Sätt dig ner med dina barn och prata öppet och ärligt om familjens relation till mat och dess konsekvenser för hälsan.
Att förstå det emotionella sammanhanget kring matbeteende går långt när det gäller att lösa problem med barns och tonåringars kost. Få människor i dagens samhälle saknar kunskap om vikten av att äta hälsosamt – det finns en rikedom av information tillgänglig, och budskapet marknadsförs ständigt och intensivt. Var ärlig, erkänn dina misstag och var lyhörd för vad dina barn har att säga. De kommer att uppskatta ditt mod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online