När du bantar är det viktigt att känna till riskerna. Eftersom olika dieter bygger på olika principer finns det inget enhetligt sätt att bedöma en diets potential för negativa eller positiva effekter. Felaktig bantning kan leda till näringsbrister, men även när dessa problem åtgärdats kan bantningen orsaka oavsiktliga effekter som varar längre än själva dieten. Här går vi igenom de viktigaste psykologiska och fysiska konsekvenserna du bör ha i åtanke.
En studie publicerad i tidskriften Journal of Neuroscience tyder på att så kallad jojobantning – att växla mellan bantning och normalt ätande – kan få allvarliga negativa effekter på hur vi hanterar stress. Forskarna övervakade möss som fick en kaloribegränsad kost och studerade deras beteende. Mössen reagerade inte bara ogynnsamt på stressfyllda situationer på kort sikt – det fanns även belägg för att förändringen bestod efter att dieten avslutats, vilket gör detta till en långsiktig konsekvens av bantning.
"Dessa resultat tyder på att bantning inte bara ökar stressen och därmed gör framgångsrik bantning svårare, utan att den faktiskt kan 'omprogrammera' hur hjärnan svarar på framtida stress och emotionella drifter mot mat", sade studiens medförfattare Tracy Bale vid University of Pennsylvania.
Populära dieter som Atkinsdieten eller råkostkost kan orsaka obalans i vitaminer och mineraler om de inte följs noggrant. Detta kan påverka huden på olika sätt beroende på vilken diet du väljer. Atkinsdieten kan till exempel leda till kalciumbrist och potentiellt öka hudens sårbarhet för UV-strålning. En strikt vegansk kost, som utesluter protein från animaliska källor, kan göra att huden blir torr och livlös. I många fall kan välplanerade kosttillskott rätta till dessa problem, men det är klokt att rådfråga en expert först.
Vissa dieter, så kallade kraschdieter, rekommenderar ett mycket lågt dagligt kaloriintag. Detta kan ge snabb viktnedgång, men samtidigt skada kroppens ämnesomsättning, vilket i sin tur kan leda till framtida viktuppgång. Att följa en så strikt diet under lång tid – eller göra det vid flera tillfällen – kan få allvarliga följder för hjärtat, bland annat förlust av muskelmassa. Denna typ av bantning kan på sikt öka risken för hjärt-kärlsjukdom avsevärt.
Flera studier har visat att fetma hos barn och unga vuxna ökar, vilket har fått många unga att börja banta. Detta kan i sig utlösa problem med kropps bilden och ångest som i värsta fall leder till extrema ätstörningar som anorexi, bulimi eller hetsätning. Även utan en fullgående ätstörning kan en ohälsosam bantningsvana skapa en negativ självbild och allvarliga hälsoproblem över tid.
Du som vill gå ner i vikt bör alltid konsultera läkare eller legitimerad dietist innan du gör stora förändringar i dina matvanor. Välj en balanserad kost med näringsrik mat istället för extremmetoder, sikta på en långsam och stabil viktnedgång på cirka 0,5–1 kilo per vecka, och kom ihåg att regelbunden motion och god sömn är minst lika viktiga som kosten själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online