Hjärtsvikt har starkt kopplats samman med fetma och viktökning. Hjärtsvikt, även kallad kongestiv hjärtsvikt, kan vara slutresultatet av en kronisk sjukdom eller orsakas av upprepade påfrestningar på hjärtat. Fetma utgör en stor belastning för hjärtat och leder till högt systoliskt blodtryck, det vill säga hypertoni, samt en rad andra sjukdomar. Ett av de bästa sätten att sänka blodtrycket och minska risken för hjärtsjukdom och hjärtsvikt är att gå ner i vikt.
Symtomen på hjärtsvikt beror antingen på att vätska samlas i lungorna och vävnaderna eller på att hjärtat inte förmår leverera syre till kroppens organ. Många patienter drabbas av andnöd, inte bara efter ansträngning utan också när de ligger ner. Andnöd, eller dyspné, kan upplevas både när man är vaken och under sömnen. Vissa patienter får även pipande andning eller hosta tillsammans med dyspén.
Ibland drabbas patienterna av lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna. Lungödem gör att patienten hostar upp rosa skum. Viktökning och vätskeretention, inklusive svullnad i armar och ben, är vanligt. Vissa patienter uppger nedsatt aptit eller att de känner sig mätta redan efter små portioner. Onormal hjärtrytm kan också vara ett tecken på hjärtsvikt.
Hypertoni ligger bakom 75 procent av alla fall av kongestiv hjärtsvikt. Hypertoni kännetecknas av högt blodtryck, ett tillstånd som belastar hjärtmuskeln betydligt. Belastningen skapar spänningar som minskar hjärtats förmåga att dra ihop sig och slappna av.
En av de främsta riskfaktorerna för hypertoni är fetma. Fetma ger ett överskott av insulin i kroppen, vilket höjer blodtrycket. Dessutom utsöndrar fettcellerna ämnen som bearbetas av njurarna, vilket ytterligare höjer det systoliska blodtrycket och leder till hypertoni. Även om hypertoni kan kontrolleras med läkemedel är viktnedgång ett av de mest effektiva sätten att hålla blodtrycket i schack.
En vanlig missuppfattning är att endast personer med kraftig fetma löper risk att drabbas av hjärtsjukdom. Faktum är att varje punkt över ett hälsosamt body mass index (BMI) innebär en ökad risk för hjärtsjukdom och därmed även hjärtsvikt. Forskning visar att män har cirka fem procent ökad risk för kranskärlssjukdom per extra BMI-punkt, medan kvinnors risk ökar med ungefär sju procent.
Personer över ett hälsosamt BMI riskerar inte bara hypertoni utan även överbelastning av hjärtmuskeln. En större kropp behöver mer blod, vilket tvingar hjärtat att pumpa hårdare. Att sänka sitt BMI och gå ner i vikt minskar alltså både risken för hypertoni och hjärtsvikt samt belastningen på hjärtmuskeln.
Viktnedgång är inte den enda kostförändring som många hjärtsviktpatienter behöver göra – saltintaget bör också övervakas noggrant. När hjärtat pumpar svagare retenerar njurarna vätska och salt, vilket kan leda till ödem. Många patienter rekommenderas därför att begränsa intaget till 1 500 mg natrium per dag. Att skära ner på saltet går dessutom hand i hand med viktnedgång, eftersom många livsmedel med mycket kolesterol och fett också innehåller stora mängder natrium. Undvik processade livsmedel med högt innehåll av fett, kolesterol och salt; välj istället färskvaror, magert kött och rikligt med kostfibrer.
Träning är en avgörande del av varje viktnedgångsprogram som ska förebygga hjärtsvikt. Konditionsträning i kombination med lätt styrketräning förbättrar blodflödet och hjälper till att bränna fett. En stillasittande livsstil är en av huvudorsakerna till fetma, så när du startar ett hjärtvänligt viktnedgångsprogram är det viktigt att kombinera det med regelbunden motion. Patienter som redan drabbats av hjärtsvikt får inte alltid grönt ljus från sin läkare att träna, men i vissa fall kan de ha god nytta av en lätt träningsrutin. Motion bränner inte bara fett och förbättrar hjärtats kondition – den sänker också stressnivåerna, vilket är en annan bidragande faktor till hjärtsvikt.
Fetma och högt blodtryck är två av de starkaste riskfaktorerna för hjärtsvikt, men båda går att påverka. Genom en kombination av viktnedgång, saltreducerad kost och anpassad träning kan du avsevärt minska belastningen på ditt hjärta. Rådfråga alltid din läkare innan du gör större förändringar i kost eller träningsvanor, särskilt om du redan har diagnostiserad hjärtsvikt eller andra hjärt-kärlsjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online