Bariatrisk kirurgi är ett ingrepp som förändrar matsmältningssystemets anatomi genom att begränsa hur mycket mat du kan äta, vilket i slutändan leder till viktminskning. Utöver detta kan operationen bidra till att minska risken för att utveckla olika sjukdomar kopplade till fetma. Den vanligaste formen av bariatrisk kirurgi i USA är gastrisk bypass, men ingreppet medför ofta biverkningar och risker. Det är därför viktigt att förstå hur operationen kan påverka dig på lång sikt innan du fattar beslutet att genomföra den.
För att bli aktuell som kandidat för bariatrisk kirurgi måste du uppfylla specifika kriterier. För det första krävs ett kroppsmasseindex (BMI) på 35 eller högre, tillsammans med en fetmarelaterad sjukdom såsom högt blodtryck, högt blodkolesterol, diabetes eller artros. Det enda undantaget är om ditt BMI är 40 eller mer – då krävs ingen ytterligare diagnos för att kvalificera dig. I det fallet räcker det att du är beredd att göra en livsstilsförändring och åtar dig långvarig uppföljningsvård.
Under operationen skapar läkaren en liten ficka, ungefär stor som en valnöt, i den övre delen av magsäcken genom att häfta en rad över området, vilket avskiljer fickan från resten av magsäcken. Eftersom fickan fysiskt separeras från resten av magsäcken rymmer den bara cirka 30 gram mat. Läkaren delar sedan tunntarmen och kopplar en del av den direkt till den nya fickan, vilket gör att maten leds förbi den stängda delen av magsäcken och den första delen av tarmen. Denna process begränsar i slutändan tunntarmens förmåga att absorbera kalorier.
När operationen är klar får du inte äta något under en till tre dagar, vilket ger magsäcken tid att läka. Under de följande tolv veckorna följer du en strikt, progressiv kostplan som successivt introducerar olika typer av mat igen. Du börjar med enbart vätskor, går sedan vidare till puréer, därefter mjuk mat och slutligen fast föda. På grund av magsäckens minskade storlek måste du äta betydligt mindre portioner flera gånger om dagen. Under de första sex månaderna efter operationen kan överätande eller för snabbt ätande leda till kräkningar eller svår smärta under bröstbenet. Med tiden kan du öka mängden mat, men du kommer aldrig kunna återgå till dina tidigare matvanor.
På grund av den snabba viktminskningen är det ganska vanligt att uppleva vissa fysiska och beteendemässiga förändringar under de första tre till sex månaderna efter operationen. Dessa förändringar kan innefatta värk i kroppen, köldkänsla, tunnare hår eller håravfall, humörsvängningar samt trötthet – ungefär som vid en influensa.
En av de största fördelarna med bariatrisk kirurgi är att man kan gå ner 50–60 procent av sin övervikt inom de första två åren efter operationen. Många patienter lyckas behålla viktnedgången om de följer de kost- och träningsplaner som läkaren rekommenderar. Utöver viktminskningen kan operationen också avsevärt förbättra eller helt lösa olika hälsotillstånd, exempelvis obstruktiv sömnapné, refluxsjukdom (GERD), typ 2-diabetes, högt blodtryck och högt blodkolesterol.
Som vid alla kirurgiska ingrepp finns det risker. Vid bariatrisk kirurgi leder cirka ett av 200–300 ingrepp till döden. Risken beror på patientens ålder, eventuella andra medicinska tillstånd och den allmänna hälsan. Ett annat riskmoment är läckage från häftlinjen i magsäcken. Det betraktas som ett allvarligt problem som kräver behandling med antibiotika. Om läckaget är tillräckligt allvarligt kan akut kirurgi krävas för att reparera skadan.
Bariatrisk kirurgi kan vara ett livsförändrande beslut för personer med svår fetma som inte lyckats gå ner i vikt med traditionella metoder. Innan du väljer att genomgå ingreppet är det avgörande att diskutera både fördelar och risker med din läkare, samt att vara beredd på en permanent förändring av dina matvanor och din livsstil.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online