ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) är ett tillstånd som diskuteras flitigt och diagnostiseras ofta, men de exakta orsakerna är fortfarande okända för forskningen. Medan stimulerande läkemedel som Ritalin är den vanligaste behandlingsformen finns det flera icke-medicinska alternativ som visat sig effektiva mot vissa av ADHD:s symtom. Exempel på sådana behandlingar är kostförändringar, fokusövningar och beteendemodifikation. Studier har dessutom visat att musik positivt påverkar barn med emotionella störningar – en koppling som senare lett till forskning kring musikterapi specifikt vid ADHD.
ADHD diagnostiseras oftast i barndomen och kännetecknas av beteendesymtom som svårigheter att fokusera eller koncentrera sig, impulsivt och hyperaktivt beteende samt problem med att kontrollera sitt beteende. Dagens forskning tyder på att gener spelar en roll, men den precisa orsaken till störningen är okänd. Även miljöfaktorer undersöks, exempelvis tillsatser i livsmedel, exponering för bly samt moderns användning av cigaretter och alkohol under graviditeten.
ADHD går inte att bota och följer ofta med individen upp i vuxen ålder, men symtomen blir då sällan lika påtagliga eller funktionsnedsättande som under barndomen.
Thomas Armstrong, fil.dr, ägnar i sin bok "The Myth of the A.D.D. Child" ett helt kapitel åt musikterapi som metod för att främja fokus och lugnare beteende. Han hänvisar till en studie från Oregon Health Sciences University som visade att barn med ADHD-diagnos uppvisade mindre hyperaktivt beteende när de lyssnade på rockmusik via hörlurar.
Forskarna spekulerade i att barnens lillhjärna (cerebellum) stimulerades av musiken och att denna stimulering överröstade yttre distraktioner, vilket ledde till bättre koncentration. De ansåg även att takten kunde släppa spänningar i ansiktsmuskulaturen, vilket fick en lugnande effekt. Resultaten stämde väl överens med andra mindre studier inom området.
I boken "The Mozart Effect" redogör författaren Don Campbell för sin forskning om sambandet mellan musik och inlärning. Han fann att Mozarts musik i synnerhet hade en positiv effekt på inlärningsförmågan hos barn med inlärningssvårigheter, inklusive ADHD. Orsaken var musikens förmåga att minska stress och oro – två faktorer som ofta utlöser hyperaktivitet hos barn med ADHD.
Daphne Rickson visade i en studie publicerad 2006 i Journal of Music Therapy att musikterapi kan bidra till att minska flera ADHD-symtom i skolmiljön. En behandling som kombinerade auditiv terapi med pedagogisk handledning resulterade i en "signifikant minskning av Conners' DSM-IV Total- och Global Index-delpoäng". Dessa tester används för att bedöma svårighetsgraden av ADHD-symtom som impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet.
Binaurala beats – två ljud som spelas upp samtidigt i ett visst mönster – har studerats för sin effekt på barn och ungdomar med ADHD. I en studie publicerad i februariutgåvan 2010 av Journal of Pediatric Nursing fann forskarna att ouppmärksamheten inte påverkades signifikant i de formella testerna. Däremot rapporterade både föräldrar och deltagare en förbättring gällande läxor som tidigare ställts till på grund av koncentrationssvårigheter, under den tre veckor långa studieperioden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online