ADHD är en förkortning av det engelska begreppet "Attention Deficit Hyperactivity Disorder", på svenska ofta beskrivet som uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Tillståndet är vanligt bland barn och diagnostiseras oftast när ett barn har svårt att koncentrera sig på uppgifter, behålla uppmärksamheten eller sitta stilla under längre perioder.
Alla barn kan vara stökiga och ouppmärksamma då och då, men symtomen vid ADHD går betydligt längre än tillfällig upphetsning eller vild lek. Vid ADHD är symtomen bestående över tid och påverkar barnets förmåga att fungera i vardagen, både hemma och i skolan.
Amerikanska National Institute of Mental Health uppskattar att cirka 3 procent av alla barn har ADHD. Det gör diagnosen till ett av de vanligaste neuropsykiatriska tillstånden hos barn.
Pojkar drabbas tre gånger oftare av ADHD än flickor. Det är dock möjligt att flickors symtom ofta är mindre synliga, vilket kan leda till att de diagnostiserades i lägre grad när dessa siffror togs fram.
Barn med ADHD har i 40 procent av fallen en förälder som också har diagnosen, vilket visar på en stark ärftlig komponent. Forskning visar även att föräldrar till ett barn med ADHD skiljer sig tre gånger oftare än andra par, något som sannolikt hänger samman med den extra stress som uppfostran kan innebära.
Den känslomässiga utvecklingen ligger ofta efter med cirka 30 procent hos barn med ADHD. Ett tioårigt barn med diagnosen kan alltså känslomässigt fungera ungefär som ett sjuårigt barn utan diagnos.
De flesta barn med ADHD har svårigheter med disciplin och gränssättning. Omkring 45 procent har blivit avstängda från skolan minst en gång. Dessutom har hälften av alla barn med ADHD sömnproblem, medan en fjärdedel har någon form av inlärningssvårighet, exempelvis dyslexi eller räknesvårigheter.
ADHD påverkar även ungdomar bakom ratten. Tonårsförare med ADHD är inblandade i fyra gånger fler bilolyckor än jämnåriga förare utan diagnos, främst på grund av impulsivitet och koncentrationssvårigheter i trafiken.
Många framgångsrika personer har eller har haft ADHD. Bland dem finns simmaren och olympiske mästaren Michael Phelps, fotografen Ansel Adams, idrottaren Terry Bradshaw, skådespelaren Jim Carrey, författaren Agatha Christie, statsmannen Winston Churchill samt fysikern Albert Einstein. Deras exempel visar att ADHD inte behöver hindra en framgångsrik karriär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online