ADHD-arvlighet
ADHD har en stark genetisk komponent (arvlighet ~70–80%). Att ha ADHD ökar sannolikheten för ett barn med ADHD, men det är inte deterministiskt.
Viktiga punkter
- Polygen arv: Många gener med liten effekt; inget enda "ADHD-gen".
- Miljöfaktorer (prenatal exponering för giftstoffar, förtidsfödelse, låg födelsevikt) bidrar också.
- Återfallrisk: Om en förälder har ADHD, är barnets risk ~20–30% (vs ~5–7% populationsbaslinje).
Graviditetsöverväganden
- Läkemedelsgenomgång: Stimulanser (metylfenidat, amfetaminer) är kategori C; diskutera risker/fördelar med psykiater och obstetriker.
- Icke-farmakologiska strategier: KBT, coaching, struktur, sömnhygien.
- Efter förlossning: Hormonella förskjutningar och sömnbrist kan förvärra ADHD-symtom.
Genetisk testning
Rutinmässig genetisk sekvensering för ADHD-risk är inte för närvarande rekommenderad på grund av begränsat prediktivt värde. Konsultera en genetisk rådgivare om det finns familjeanamnes av syndromiska neuroutvecklingsstörningar.
Individualiserad vård med en perinatalpsykiater och obstetriker optimerar utfall för både förälder och barn.
