
Fluorescerande belysning har varit populär på arbetsplatser sedan 1960-talet, men på senare år har den blivit allt vanligare även i våra hem. När spiralformade kompaktlysrör började använda den vanliga skruvsockeln bytte miljontals hushåll till detta energibesparande alternativ. Alla mår dock inte bra av lysrörsljus. Lysrörsallergi är inte ovanligt och kan orsaka hälsobesvär allt från huvudvärk till hudutslag. Även om besvären ofta grundar sig i redan befintliga tillstånd kan de förvärras av exponering för lysrörsbelysning.
Huvudvärk är ett av de vanligaste problemen som rapporteras i samband med lysrörsbelysning. Många tror att de är allergiska när de får huvudvärk under lysrör, men besväret orsakas i själva verket av ett konstant, omärkligt flimmer från fosforen inuti lamporna. Flimret, som ofta är osynligt för blotta ögat, uppfattas perifert och kan ge upphov till lindriga till måttliga huvudvärkar.
Huvudvärk kan också bero på ögontrötthet kopplad till lysrörsbelysning. Cirka 10–12 procent av befolkningen lider av skotopiskt sensitivitetssyndrom, ett tillstånd som ger svår ögonbelastning. Personer med detta syndrom upplever att text på en sida eller sin omgivning framstår suddig, dubblerad eller till och med i rörelse. Eftersom lysrörsljus sträcker sig in i det skotopiska spektrumet (till skillnad från enbart det fotopiska) förvärras känsligheten ytterligare under denna typ av belysning.
Hudutslag är en annan vanlig reaktion på lysrörsljus. Även om det inte rör sig om en äkta "medicinsk allergi" utvecklar många personer med underliggande tillstånd lindriga, kliande fläckar upp till allvarliga hudutslag efter långvarig exponering. Enligt British Association of Dermatologists är lysrör kända för att förvärra hudbesvär hos personer med sjukdomar och tillstånd som dermatit, eksem, lupus, fotosensitivitet, porfyri och xeroderma pigmentosum.
Där du själv kan styra över belysningen, till exempel i hemmet eller på ett eget kontor, finns flera bra alternativ. Glödlampor och naturligt dagsljus är utmärkta val, och numera är även LED-belysning ett energisnålt alternativ som inte flimrar på samma sätt som lysrör. Glödbelysning har inte visat några negativa effekter på personer med hud- eller neurologiska besvär kopplade till lysrörsrelaterad huvudvärk eller hudutslag.
På platser som skolor och kontorsbyggnader, där man sällan kan påverka belysningen, kan några minuter i naturligt dagsljus lindra både huvudvärk och klåda. Genom att utnyttja de 15-minuterspauser som de flesta arbetsgivare är skyldiga att erbjuda två gånger per dag kan anställda ta sig ut ur lokalen och få lindring från besvär orsakade av belysningen. Med tiden har många upptäckt att huvudvärkarna minskar efter regelbundna vistelser utomhus i dagsljus.
I takt med att växthusgaser hamnar i fokus hyllas energibesparande lösningar i vardagen. Många regeringar, bland annat i USA och Storbritannien, har valt att fasade ut glödlampor till förmån för mer energieffektiva alternativ. Med uppskattningsvis 100 000 drabbade enbart i Storbritannien undrar många hur de ska hantera vardagen utan alternativa ljuskällor. Medvetenheten kring problemet är avgörande för att både myndigheter och arbetsgivare ska ta hänsyn till de hundratusentals människor som lever med dessa besvär – samtidigt erbjuder modern LED-teknik idag ett skonsammare och energieffektivt alternativ som allt fler väljer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online