Bihåleinflammation (sinuit) är en sjukdom som drabbar näsans bihålor och kan bero på en infektion, allergi, bakterier eller förkylning. Det finns två former av sjukdomen: akut och kronisk. Allergi är däremot kroppens överreaktion på normalt ofarliga ämnen, såsom pollen, djurallergener eller bigift. En allergi kan ge besvär i huden, bihålorna, luftvägarna (lungorna) eller matsmältningssystemet.
Symtomen vid bihåleinflammation går oftast över inom kort, medan allergisymtom varierar i svårighetsgrad och i sällsynta fall kan leda till allvarliga komplikationer som anafylaxi.
Akut bihåleinflammation kan orsakas av en förkylning, bakterier, allergier eller svampinfektioner. Vid den akuta formen blir bihålorna i näsan inflammerade och svullna. Det kan kännas som att ansiktet är svullet, och du kan utveckla huvudvärk. Akut bihåleinflammation som varar i mer än två månader riskerar att övergå i kronisk bihåleinflammation.
Ett typiskt tecken är ett tjockt, gult eller grönaktigt nässekret. Du kan ha svårt att andas, känna tryck och svullnad kring näsa och ögon samt uppleva värk i käken. Andra vanliga symtom är hosta (som ofta förvärras på natten när sekret rinner ner mot halsen), ont i halsen, öronsmärta, dålig andedräkt och trötthet.
Enligt Mayo Clinic bör du kontakta läkare om du får feber över 38 °C (100,5 °F), om dina symtom inte förbättras eller om du tidigare har haft kronisk bihåleinflammation.
Kronisk bihåleinflammation innebär att näsans slemhinnor och bihålor är svullna och inflammerade under en längre tid. Enligt Mayo Clinic kan tillståndet bero på en infektion, polyper i näshålan eller en sned nässeptum. Tillståndet kan göra andningen besvärlig och liknar i många avseenden den akuta formen. Skillnaden är att tröttheten vid kronisk bihåleinflammation är mer uttalad, medan feber är ovanligt.
Vid kronisk bihåleinflammation bildas ett tjockt, gulaktigt eller grönaktigt sekret. När sekretet rinner ned mot halsens baksida kan det utlösa hosta. Näsan blir ofta täppt, och du kan få huvudvärk på grund av trycket i bihålorna. Övriga symtom liknar de vid akut bihåleinflammation.
Sök vård hos din läkare om du tidigare haft bihåleinflammation och inte lyckas behandla besvären, om du haft symtom i mer än sju dagar eller om besvären inte lägger sig efter att du redan sökt vård.
Enligt Mayo Clinic uppstår en allergi när immunförsvaret misstar ett främmande ämne för en skadlig inkräktare. Immunsystemet bildar då proteiner som kallas IgE-antikroppar. Dessa ska egentligen skydda kroppen mot främmande ämnen som kan göra dig sjuk eller orsaka infektion. När du är allergisk mot ett visst ämne bildar kroppen antikroppar i tron att allergenet är farligt. Som svar på antikroppsbildningen frisätts histaminer, vilket ger de klassiska allergisymtomen.
Symtomen varierar beroende på vilken typ av allergisk reaktion du drabbas av. Har du exempelvis höfeber får du nästäppa, kliande och rinnande näsa samt kliande och vattniga ögon. Ett livsmedelsallergen kan ge stickningar i munnen samt svullnad av läppar, tunga, ansikte eller hals, och det kan även orsaka nässelutslag.
Vissa allergier, till exempel reaktioner på geting- eller bistick, kan utlösa anafylaxi – en allvarlig och potentiellt livshotande reaktion. Sök omedelbart akut vård om du får väsande andning, andningssvårigheter, snabb men svag puls, illamående och kräkningar, svullnad i luftvägarna, yrsel eller känner att du håller på att svimma. Dessa symtom betraktas som ett medicinskt nödläge.
Det kan vara svårt att skilja bihåleinflammation från allergi, eftersom båda kan ge nästäppa och huvudvärk. Allergi ger dock ofta klåda i ögonen och nysningar, medan bihåleinflammation vanligtvis innebär tjockt, färgat sekret, tryckkänsla över ansiktet och ibland feber. Återkommer besvären under samma säsong varje år talar det ofta för pollenallergi, medan en infektion vanligen läker inom några veckor. Vid osäkerhet – kontakta alltid vården för en korrekt diagnos och rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online