Alzheimers sjukdom brukar delas in i sju stadier som kännetecknas av en successiv försämring av förmågan att fungera i vardagen. Stadieindelningen hjälper anhöriga, vårdare och läkare att planera rätt insatser och ger ett ramverk för vad som kan förväntas under de kommande månaderna och åren. Stadierna grupperas i tre huvudkategorier: tidigt skede, mellanskede och sent skede. De sena stadierna är ofta tunga för alla inblandade, eftersom hälsan försämras allt mer.
För att förstå hur sjukdomen utvecklas mot slutskedet är det viktigt att känna till samtliga stadier. I stadium 1 finns vanligen ingen nedsättning alls och inga minnesproblem, vilket innebär att ingen diagnos ställs. Stadium 2 innebär en lätt nedsättning av de kognitiva förmågorna, som ofta avfärdas som ett normalt åldrande. Det kan dock förekomma små minnesfel, exempelvis att man glömmer var man lagt olika saker. Ofta är vare sig anhöriga, vänner eller läkare medvetna om denna förändring.
Stadium 3 är oftast när diagnosen ställs. Anhöriga och vänner börjar då lägga märke till nedsättningen, till exempel svårigheter att benämna föremål, komma ihåg namn, läsa och utföra vanliga sysslor. Stadium 4 räknas också till det lindriga, tidiga skedet: minnet försämras märkbart i vardagliga göromål och förmågan att minnas sitt eget liv, samtidigt som personen tenderar att dra sig undan sociala situationer. Dessa mönster leder fram till de senare stadierna av sjukdomen, som präglas av en allvorligare försämring av både hälsa och tankeförmåga.
När sjukdomen når stadium 5 uppstår stora luckor i minnet och många patienter behöver hjälp med de dagliga rutinerna. På grund av den kognitiva nedsättningen har många svårt att minnas information som tidigare tagits för given, exempelvis sitt telefonnummer, sin längd och vikt eller namnet på staden där de föddes. Förvirring kring datum, veckodag och årstid blir vanlig, vilket kan leda till svårigheter att hålla sitt eget schema och till och med att välja kläder som passar årstiden. I stadium 5 behövs vanligtvis ingen hjälp med att äta eller gå på toaletten, men vissa patienter kan börja visa tecken på även denna försämring.
Stadium 6 betraktas som måttligt svårt, eftersom minnesproblemen fortsätter att förvärras och personlighetsförändringar ofta blir synliga. Många behöver hjälp med dagliga aktiviteter, som att klä på sig och använda toaletten. Inkontinens är vanligt under de sena stadierna av Alzheimers sjukdom. Många patienter börjar tappa medvetenheten om nyliga händelser och glömmer ofta var de befinner sig, vilket kan leda till aggression och andra beteendeproblem, vanföreställningar, misstänksamhet och sömnlöshet.
Under denna period finns ofta en benägenhet att vandra omkring, vilket gör det viktigt att hemmet eller vårdbostaden är utrustad med larm. I stadium 6 börjar många glömma namnen på sina vårdare och kan endast minnas vissa detaljer från sitt förflutna.
Sista stadiet av Alzheimers sjukdom är stadium 7, som kännetecknas av svår kognitiv nedsättning och omfattande funktionsförlust. I detta skede tappar många förmågan att reagera, tala och kontrollera sina rörelser. Symtomen från tidigare stadier kvarstår, men präglas nu av oförmåga att förstå tal – ord och fraser går inte längre att tolka. På grund av förlusten av koordination är det vanligt att personen inte kan gå utan hjälp, och vissa kan inte längre sitta utan stöd, hålla upp huvudet eller le. Kroppens reflexer blir stela och sväljförmågan försämras.
Under de sena faserna av Alzheimers sjukdom blir det ofta tydligt för anhöriga och vänner att dygnetruntvård kan bli nödvändig. Det är helt naturligt att som anhörig vårdare inse att planen för vården behöver ses över. Vid val av vårdgivare eller särskilt boende är det viktigt att hitta en plats som inte bara erbjuder daglig omvårdnad och praktisk hjälp, utan också ger stöd, uppmuntran samt den respekt och värdighet den sjuke förtjänar. Om du väljer att vårda din närstående själv finns det information och råd för anhöriga vårdare hos både myndigheter och demensorganisationer.
I Sverige kan du som anhörig bland annat vända dig till Demensförbundet och deras stödlinje Demenslinjen, få vägledning via 1177 Vårdguiden samt kontakta kommunens äldreomsorg eller demenssjuksköterska. Att söka stöd och information i tid underlättar för både den sjuke och för dig som närstående.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online