Gammagard ger nytt liv åt sökandet efter ett botemedel mot Alzheimers sjukdom – en sjukdom som gradvis bryter ner minnet och tankeförmågan. Under årens lopp har många experimentella läkemedel testats för att förebygga eller hejda sjukdomens framfart, men Gammagard skiljer sig från mängden. Läkemedlet har funnits på marknaden i decennier och har visat sig effektivt vid behandling av andra sjukdomar, främst tillstånd där immunförsvaret är stört, exempelvis kronisk lymfatisk leukemi. Nu visar tidiga studier att det även kan fördröja utvecklingen av Alzheimers sjukdom och relaterade demenssjukdomar.
Gammagard sväljs inte som en tablett – det injiceras i en muskel eller under huden. Läkemedlet räknas därför som ett intravenöst immunglobulin och ges vanligtvis var tredje till fjärde vecka. Läkare litar på läkemedlets säkerhet eftersom det har använts länge för att behandla olika sjukdomar där antikroppar behövs för att skydda kroppen mot infektioner.
Samtidigt innebär behandlingen – som tillverkas av humanplasma – att den inte passar alla med Alzheimers sjukdom, även om den skulle godkännas för detta ändamål. Läkemedlet kan skada njurarna, och personer med njursjukdom, hjärtsjukdom eller diabetes i sin bakgrund måste övervakas noggrant för att säkerställa att behandlingen inte förvärrar deras tillstånd. Vissa andra läkemedel, bland annat vissa cancerläkemedel och antipsykotika, bör inte kombineras med Gammagard.
En av utmaningarna med de tre ledande läkemedlen mot Alzheimers sjukdom – Aricept, Exelon och Razadyne – är att deras effekter ofta blir kortvariga. Enligt Alzheimers Association lindrar dessa läkemedel, så kallade kolinesterashämmare, typiskt symtomen hos omkring hälften av de behandlade patienterna – oftast i högst sex månader till ett år.
I en studie där frivilliga med Alzheimers sjukdom fick Gammagard i nio månader visade deltagarna dock betydande förbättringar i kognitiv förmåga och i förmågan att klara vardagsuppgifter. Forskare har hyllat resultatet och beskrivit Gammagard som det första läkemedlet som erbjuder bestående fördelar för sina användare.
En annan studie visade att de som behandlades med Gammagard hade hälften så stor risk att utveckla Alzheimers sjukdom eller relaterad demens jämfört med de som fick placebo. Av de 847 frivilliga som behandlades med Gammagard utvecklade två procent demens, jämfört med drygt fyra procent av dem som inte fick behandlingen.
Hur kan då Gammagard förebygga eller bromsa försämringen av Alzheimers symtom? Studierna tyder på att läkemedlet, som en antikroppsbehandling, kan stärka kroppens immunförsvar. På så sätt kan det minska effekten av proteinet beta-amyloid, som bildar plack i hjärnan – något som anses vara ett kännetecken på Alzheimers sjukdom. Forskarnas hypotes är att antikropparna fylls på och sedan kan bryta ner det skadliga amyloidet. Med andra ord: precis som Gammagard hjälper kroppen att bekämpa leukemi kan det stärka kroppens eget försvar mot de onormala strukturerna, placken, som orsakar så stor skada i hjärnan.
Det är frestande att se läkemedel som Gammagard, som fortfarande studeras för sina effekter vid Alzheimers sjukdom, som mirakelkurer. Även om läkemedlet skulle godkännas av FDA för patienter med Alzheimers eller personer med ökad risk att insjukna, förväntas det bli kostsamt. Eftersom läkemedlet tillverkas av humanplasma kommer tillgången att vara relativt begränsad av naturen. Den begränsade tillgången driver upp kostnaderna och gör läkemedlet svårt att få tag på – även för dem som inte ser priset som ett hinder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online