En gipsförband har som syfte att immobilisera det skadade området samt ge stöd och skydd. Gips finns i tre huvudformer: traditionellt gips, glasfibergips och luftgips (aircast). Idag är glasfiber- och luftgips vanligare än traditionellt gips. Även om målet är detsamma för alla typer varierar hur de används och vad bäraren kan eller inte kan göra beroende på vilken typ som väljs.
En glasfibergips är en hård gips som ska sitta kvar på den skadade kroppsdelen under en viss tid och som endast tas bort med hjälp av en läkare. En aircast, eller luftskena, använder i stället luftfyllda plastkuddar för att immobilisera och skydda den skadade delen. Den stora fördelen med aircast är att den kan tas av under kortare perioder.
Eftersom en aircast är avtagbar kan bäraren bada, duscha eller till och med simma utan att behöva oroa sig för att skada gipset. Med en glasfibergips är det en annan historia. Om inget vattentätt skydd används när gipset läggs på måste försiktighetsåtgärder vidtas för att hålla det torrt. Att drapera plastfolie över gipset vid dusch är ett vanligt sätt att skydda det. Enligt E Medicine Health får bärare av glasfibergips aldrig låta vatten tränga in i gipset, eftersom det ökar risken för hudirritationer och infektioner.
Glasfibergips används främst för att immobilisera brutna ben och används ofta vid frakturer i armar och ben. Aircasts används däremot oftare vid fot- och fotledsskador, exempelvis för att immobilisera frakturer, stukningar och ligamentskador i foten. American Academy of Orthopaedic Surgeons rekommenderar bland annat att en luftskena används för att stabilisera grad 2- och grad 3-stukade fotleder.
Både glasfibergips och aircasts används vid skador på underbenet. Med en glasfibergips är man begränsad till att röra sig med kryckor, hålla det skadade benet ovanför marken eller använda rullstol. Så är det inte med en aircast. Luftgipset kombineras med en skyddande boot som håller skenan på plats, vilket gör att bäraren kan gå med eller utan kryckor samtidigt som skadan fortfarande får nödvändigt stöd och skydd.
Glasfibergipsens största fördel är att den håller det skadade området immobiliserat under hela läkningsperioden. Det säkerställer att brutna ben förblir korrektplacerade och läker på rätt sätt. Nackdelarna är att gipset inte kan tas av självt och inte tål att bli blött. Fördelarna med aircast är att den kan tas av för badning eller fysioterapi samt att man kan belasta det skadade benet. Den största nackdelen är å andra sidan att den är så lätt att ta av att patienter kanske inte bär den lika mycket som läkaren rekommenderar – vilket kan försena läkningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online