Diskerna i ryggraden fungerar som stötdämpare mellan kotorna. Varje disk består av ett hårdare ytterlager och ett mjukare, geléaktigt inre lager. Ibland spricker det hårda ytterlagret, varvid det mjuka inre lagret buktar ut och trycker på omgivande nerver. Detta tillstånd kallas diskbråck.
Om ett diskbråck betraktas som en total och permanent funktionsnedsättning beror helt på hur svåra symptomen är. Det är dock viktigt att komma ihåg att en funktionsnedsättning inte behöver vara varken total eller permanent för att en person ska kunna kvalificera sig för sjukersättning från Social Security (den amerikanska socialförsäkringen), eller för att omfattas av Americans with Disabilities Act (ADA), den amerikanska lagstiftningen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Symtomen vid diskbråck varierar kraftigt från person till person. Vissa upplever endast lindrig ryggsmärta, medan andra drabbas av kraftiga smärtor, domningar eller stickningar i benen samt svårigheter att gå eller stå. I sällsynta fall kan diskbråcket leda till förlust av kontroll över urinblåsa eller tarm.
Ett diskbråck är normalt inte en permanent funktionsnedsättning. Enligt Mayo Clinic går symptomen tillbaka hos 80 till 90 procent av patienterna inom en till två månader, även utan aggressiv behandling. I allvarliga fall kan dock bestående nervskador uppstå, vilket i sin tur kan leda till långvariga eller permanenta besvär.
Om ditt diskbråck ger symtom som är så allvarliga att de hindrar dig från att arbeta i minst ett år kan du ansöka om funktionsnedsättningsersättning från Social Security. Prata med din läkare för att bedöma om ditt tillstånd uppfyller kriterierna för ersättning.
Enligt Americans with Disabilities Act är arbetsgivare skyldiga att göra rimliga anpassningar för anställda med funktionsnedsättning. Om ditt diskbråck exempelvis gör det svårt att stå, måste arbetsgivaren tillåta dig att arbeta sittande, förutsatt att arbetet kan utföras på det sättet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online