Disksmärta uppstår när en eller flera diskar i ryggraden blir inflammerade. Diskarna består av brosk som ligger mellan kotorna, dämpar stötar och förhindrar att kotorna gnuggas mot varandra. De flesta diskproblem uppstår i nedre delen av ryggen (ländryggen), men smärtan kan även sitta i halsryggen.
Vanliga orsaker till disksmärta är seninflammation, olika former av artrit, benskörhet (osteoporos), gikt samt diskbråck eller utbuktande diskar. Behandlingen brukar kombinera vila, kylning, värme, läkemedel, terapi och anpassade övningar.
Har du disksmärta bör du vila ryggen under en viss period för att undvika ytterligare belastning på det drabbade området. Under de första 48 timmarna efter att smärtan debuterat är det bäst att kyla området med kompresser som placeras direkt mot smärtkällan.
När den första svullnaden har lagt sig kan värme, till exempel en värmekudde, användas istället. Värmen ökar blodcirkulationen till den drabbade disken, vilket främjar läkningsprocessen.
Antiinflammatoriska läkemedel som naproxen och ibuprofen kan hjälpa till att minska svullnad och smärta i diskarna. Dessa läkemedel hämmar så kallade Cox-2-enzymer och prostaglandiner, som utlöser inflammation och smärta som en naturlig reaktion när diskbrosket är irriterat eller skadat.
Aktuella preparat, exempelvis antiinflammatoriska kremer och geler, kan också ge lindring. Vid svårare besvär kan läkaren förskriva kortikosteroider i tablettform eller en kortisoninjektion direkt vid den drabbade disken.
Massage eller spinal dekompression, det vill säga manipulation av ryggraden för hand eller med hjälp av en maskin, kan lindra trycket på en länd- eller halsdisk som är brusten eller utbuktande. Dessa behandlingar utförs oftast av en kiropraktor, vars maskiner är konstruerade för att röra ben, rygg och nacke på ett kontrollerat sätt för att avlasta ryggraden.
Proloterapi är en relativt ny metod mot kronisk smärta. Tekniken bygger på att en injektion medvetet stimulerar en lätt inflammation, vilket i sin tur bildar nytt kollagen – samma ämne som senor och ligament består av. Med tiden drar kollagenet ihop sig och stärker ligamenten, vilket stabiliserar kotorna och minskar disksmärtan.
Regelbunden träning ökar rörligheten i kotorna och förbättrar blodflödet till ryggraden. Har du disksmärta i halsryggen kan det hjälpa att röra armarna framåt och bakåt samt knipa ihop skulderbladen. Att lyfta och rulla axlarna, eller vrida och rulla nacken försiktigt, stimulerar även blodcirkulationen så att syre och näringsämnen når fram och främjar läkning.
Mot ländryggssmärta kan du ligga på golvet och dra ett eller båda knäna mot bröstet. En annan effektiv övning är att trycka ländryggen mot golvet med böjda knän, vilket stärker de djupa ryggmusklerna. Det är viktigt att bygga upp muskulaturen runt det drabbade området, eftersom starka muskler avlastar ryggraden. Särskilt bukmuskulaturen och sätesmusklerna bidrar till att stabilisera ryggraden och minska belastningen på diskarna.
Kontakta läkare om smärtan inte lindras inom några veckor, förvärras eller åtföljs av domningar, stickningar, nedsatt styrka i benen eller problem med urin- och tarmfunktion. Sådana symtom kan tyda på allvarligare nervpåverkan och bör alltid undersökas professionellt innan du fortsätter egen behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online