Käkfogen (temporomandibulär led, TMJ) och trigeminusnerven samverkar på ett sätt som ger upphov till en grupp tillstånd som fortfarande är dåligt förstådda. Typiska symtom är smärta i käken och i omgivande vävnader samt begränsad rörlighet i käken. Tillstånd som drabbar andra leder i kroppen kan också påverka just denna led.
Trigeminusnerven spelar en avgörande roll i kommunikationen mellan hjärnan och ansiktet. I ett större perspektiv är det viktigt att komma ihåg att endast cirka 20 procent av alla sinnesintryck till hjärnan kommer via ryggmärgen. Resterande 80 procent kommer från nedre delen av halsen upp till hjässans topp.
Människan har två käkfogar, en på varje sida av huvudet strax framför öronen. Lederna förbinder skallbasen med den övre änden av underkäksbenet. Käkfogen gör det möjligt att röra underkäken uppåt och nedåt, framåt, bakåt och från sida till sida. Käkrörligheten är avgörande både för näringstillförsel och känslouttryck.
Att bita, tugga och svälja mat är en näringsmässig nödvändighet. Andra viktiga funktioner är talet, andningen och de känslomässiga ansiktsuttrycken. Smärta i området kring käkfogen kan vara övergående och oförutsägbar. Ofta är den bästa behandlingen ingen behandling alls, även om besvären är återkommande. När leden gör ont är det sällan ett tecken på något allvarligt tillstånd.
I detta sammanhang ingår nerven som får allt att fungera. Det finns tolv par kranialnerver som styr omkring 80 procent av alla signaler till hjärnan. Dessa nerver reglerar de fem sinnena, balansen via innerörats mekanism samt automatiska funktioner i organ och blodkärl.
Trigeminusnerven står för mer än hälften av alla signaler till hjärnan. Bland dess ansvarsområden finns tänderna, de parodontala ligamenten, tuggmusklerna, muskeln som spänner trumhinnan, muskulaturen vid båda örontrumpetarna, bihålornas slemhinnor, käkfogarna själva samt blodflödet till större delen av hjärnans bakre område. Smärta som utgår från dessa områden motiverar ett besök hos läkare eller tandläkare.
Tandläkaren är ofta den första linjen i utredningen av denna smärta. En komplett utredning kan identifiera vilken medicinsk eller tandvårdlig specialist som bäst kan behandla besvären. Det kan krävas besök hos en neuromuskulärt inriktad tandvårdsspecialist eller någon av flera olika medicinska experter.
Detta är ett av de medicinska tillstånd som diagnostiseras genom att utesluta andra sjukdomar med hjälp av en rad tester och undersökningar. Det är svårt och ofta förvirrande att försöka ställa diagnos vid smärtsam käkfogsdysfunktion. Ansiktssmärtan kan ha samband med andra tillstånd. Överst på listan över misstänkta orsaker finns bihåle- eller öroninfektioner, ansiktsneuralgi (nervrelaterad ansiktssmärta), huvudvärk samt kariesskadade eller varbildade tänder.
Det finns inget allmänt accepterat eller standardiserat test för att korrekt identifiera TMJ-tillståndet. Diagnosen bygger till stor del på en detaljerad sjukdomshistoria, en fullständig utredning och patientens egen beskrivning av symtomen, följt av en fysisk undersökning av huvud, hals, ansikte och käke. När andra möjliga tillstånd uteslutits återstår käkfogsdysfunktion och/eller trigeminusnervens inblandning som den mest troliga förklaringen.
Kvinnor utgör majoriteten av dem som söker behandling. Dock drabbas både män och kvinnor av trigeminussmärta och/eller käkfogsproblem. Den fertila åldern verkar vara den period då kvinnor är mest mottagliga, men det finns ingen helt tillfredsställande förklaring till detta.
Även om fler än 35 miljoner amerikaner lider av käkfogsproblem är orsakerna fortfarande oklara. Aktuell forskning fokuserar på genetik, hormoner, skador i käkområdet, olika former av artrit, tandbehandlingar, låggradiga infektioner, autoimmuna sjukdomar, tandpressning eller tandgnissling (oftast under sömnen) samt den kraftiga käköppning som krävs när en andningstub sätts in före operation.
Flera olika vårdgivare kan hjälpa till att diagnostisera och behandla patienter med käkfogsbesvär. Listan inkluderar husläkare, tandvårdsspecialister, neurologer, öron-näs-halsläkare, sömnlabbanalytiker, endokrinologer, kiropraktorer, reumatologer och smärtspecialister.
Rangera aldrig bort möjligheten till en andra opinion. Detta är extra viktigt när du rekommenderas mycket kostsamma tester eller invasiva ingrepp. En sådan bedömning bör göras av en oberoende medicinsk expert som du själv väljer ut. Sök second opinion hos en läkare som inte är kollega till din nuvarande vårdgivare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online