Ankyloserande spondylit (AS) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som främst drabbar ryggraden. Tillståndet är livslångt och går inte att bota, men det kan ofta hanteras effektivt med rätt behandling. Sjukdomen orsakar allt från lindrig till svår smärta samt nedsatt rörlighet. Den exakta orsaken är okänd, men ärftlighet spelar en stor roll. Ankyloserande spondylit påverkar varje person olika och följer inte alltid ett förutsägbart förlopp.
Enligt Spondylitis Association of America (SAA) är ankyloserande spondylit en invalidiserande form av artrit som angriper ryggraden. Sjukdomen orsakar inflammation i kotor och leder, vilket leder till smärta, begränsad rörlighet och komplikationer kopplade till långvarig inflammation. Behandlingen fokuserar på smärtlindring och symtomkontroll.
Symtomen varierar kraftigt mellan individer. Vissa har relativt milda besvär, medan andra utvecklar allt svårare symtom som i slutändan kan skada hjärta och lungor. Oavsett svårighetsgrad kan symtomen vara kroniska eller avbrytas av perioder med remission, alltså tider då sjukdomen är i vila.
Det karaktäristiska symtomet vid AS är inflammation där senor och ligament fäster mot ben, ett tillstånd som kallas entesit. Enligt SAA börjar sjukdomen typiskt med inflammation i sacroiliacaleden – övergången mellan ryggraden och bäckenet – vilket ger stelhet och smärta i höft och ländrygg.
Smärtan är oftast värst efter en period av inaktivitet, på natten och på morgonen. Hos en del personer progresserar inte sjukdomen längre än detta tidiga stadium.
När AS fortskrider vandrar inflammationen uppåt i ryggraden, från sacroiliacaleden upp mot nacken. Fler leder blir engagerade, från höfter till hälar, knän, axlar och bröstkorg.
Enligt SAA blir ofta en eller båda ögonen inflammerade, ett tillstånd som kräver behandling med kortisonögon droppar. Inflammation i lederna mellan revbenen och ryggraden minskar bröstkorgens förmåga att expandera och kan ge upphov till smärta som liknar kärlkramp. Även käken kan drabbas, vilket kan göra det svårt att äta.
I de mest avancerade fallen växer kotorna samman, ett tillstånd som kallas ankylos. Upprepade cykler av inflammation och läkning leder så småningom till en spröd, benig sammanväxning av ryggradens ligament, vilket ökar risken för ryggradsbrott.
Sammanväxningen begränsar också rörelseförmågan och kan resultera i en framåtböjd hållning, känt som kyfos.
Långvarig AS kan i sällsynta fall skada organ och nervsystemet, rapporterar SAA. Långvarig behandling med kortison kan skada njurarna. Begränsad rörlighet i bröstkorgen minskar lungornas kapacitet, och vissa personer utvecklar ärrbildning i lungorna. Kronisk inflammation nära aortaklaffen kan orsaka förträngningar eller läckage i klaffen.
Ärrbildning i nervknippor kan ge neurologiska komplikationer som urininkontinens eller urinretention, fekal inkontinens, smärta eller svaghet i benen samt sexuell dysfunktion.
Moderna behandlingsalternativ – bland annat antiinflammatoriska läkemedel, biologiska läkemedel som hämmar TNF samt regelbunden fysioterapi och träning – kan bromsa sjukdomens progression och bevara rörligheten. Kontakta därför vården vid ihållande stelhet och smärta i rygg eller bäcken, särskilt om besvären är värsta på morgonen eller efter vila.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online