Axelledet är kroppens mest rörliga led, vilket också gör det särskilt utsatt för att gå ur led – en så kallad luxation. Överarmsbenet kan glida ur ledgropen till exempel vid en idrottsskada, men även händelser som ett epileptiskt anfall eller elolycka kan orsaka en axelluxation. Oavsett orsak är en luxerad axel ofta obehagligt smärtsam och skrämmande. Behandlingsmetoderna varierar, men målet är alltid detsamma: att sätta tillbaka axeln på plats (så kallad reposition) med så lite invasiva ingrepp och smärtlindringsmedel som möjligt.
Innan någon behandling kan påbörjas måste en röntgenundersökning göras. Den bekräftar luxationen, visar exakt var leden gått ur led och avslöjar eventuella ligamentskador eller ytterligare frakturer. Denna information är avgörande för att läkaren ska kunna välja rätt behandlingsmetod.
Termen "sluten reposition" syftar på alla tekniker där axeln förs tillbaka på plats utan att kroppen behöver öppnas. Enligt MedicineNet.com finns det flera olika metoder som läkare kan använda sig av. Här är de vanligaste manövrarna:
- Skapulamanipulation: Patienten sitter eller ligger på mage medan läkaren roterar skulderbladet så att axeln självständigt glider tillbaka på plats.
- Extern rotation: Patienten ligger plant medan läkaren böjer armbågen i 90 graders vinkel och roterar armen utåt, vilket gör att axeln hamnar i rätt läge.
- Traktion–mottraktion: Läkaren och en assistent drar i axeln åt motsatta håll tills leden återställs.
I mer allvarliga fall krävs öppen reposition, alltså en operation, för att behandla den luxerade axeln. Kirurgi blir nödvändig bland annat vid skador på blodkärl eller när en sena eller ett bent fragment blockerar leden från att återställas. Medan sluten reposition endast åtgärdar själva luxationen kan en kirurgisk ingrepp reparera flera problem samtidigt.
Läkemedel kan användas både före och efter en reposition. Vid en särskilt smärtsam luxation kan patienten få ett milt lugnande medel eller muskelavslappnande preparat innan en sluten reposition. Vid öppen reposition ges alltid narkos. Efter ingreppet kan smärtlindrande mediciner förskrivas under återhämtningen.
Efter både öppen och sluten reposition innehåller rehabiliteringen oftast immobilisering med en armslinga samt regelbundna uppföljningsbesök hos läkaren. Hur länge slingan ska bäras beror på skadans svårighetsgrad. Bär patienten slingan för kort tid ökar risken för återkommande luxationer, medan en alltför lång immobiliseringsperiod kan leda till nedsatt rörlighet i leden.
Enligt eMedicineHealth.com drabbas hela 90 procent av dem som fått sin första axelluxation före 20 års ålder av en ny luxation senare i livet. Återkommande luxationer kan tyda på försvagade eller skadade ligament. I dessa fall kan kirurgi erbjudas som en förebyggande åtgärd för att skydda axeln mot ytterligare skador.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online