1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Finkelsteins test – så undersöker du De Quervains syndrom

De Quervains syndrom är en sjukdom i handen som orsakar smärta, inflammation och svullnad på tummens baksida vid handleden. Tillståndet gör det också svårt att greppa föremål med den drabbade handen, vilket kan vara ett betydande besvär i vardagen.

För att snabbt ställa diagnos används ofta Finkelsteins test – en enkel och tillförlitlig undersökning som läkare rutinmässigt utför när misstanke om De Quervains syndrom finns. Testet är lätt att genomföra, men för att resultatet ska vara korrekt måste det utföras på rätt sätt.

Så går Finkelsteins test till

  1. Låt patienten ta plats. Be patienten sätta sig på en undersökningsbänk eller i en förhöjd stol. Hen bör vara så bekväm och avslappnad som möjligt under undersökningen.

  2. Häv den drabbade armen. Patientens drabbade hand hålls upp i luften, medan den andra armen vilar avslappnat mot kroppen.

  3. Vrid handleden utåt. Greppa patientens hand och rotera den mot underarmens utsida – en position som kallas ulnardepression. Handleden har begränsad rörlighet i detta läge, så tvinga aldrig fram mer än cirka 20 graders böjning.

  4. För tummen över handflatan. Dra försiktigt patientens tumme tvärs över handflatan. Detta spänner de extensorer (sträcksenor) som löper längs tummen – precis de senor som är inflammerade vid De Quervains syndrom.

  5. Utvärdera smärtan. Fråga patienten om hen känner smärta som strålar från tummen uppåt i armens insida. Om patienten uppger tydlig smärta betraktas Finkelsteins test som positivt, vilket indikerar att De Quervains syndrom föreligger.

Vad händer efter ett positivt test?

Ett positivt Finkelsteins test bör följas upp av läkare som kan rekommendera behandling, exempelvis vila och avlastning, antiinflammatoriska läkemedel, handledskena eller i vissa fall kortisoninjektion. I mer ihållande fall kan kirurgisk frigöring av senskidan övervägas.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online