De leder där ben möts men där ingen rörelse tillåts kallas fibrösa leder. Dessa leder finns framför allt i skallen och bäckenet och håller benen stadigt samman med hjälp av bindväv, helt utan rörlighet. Fibrösa leder kännetecknas av att benen förenas direkt av tät bindväv, till skillnad från rörliga leder som har en ledkapsel och ledvätska.
Suturer finns mellan skallens ben. De bildas när benens kanter växer ihop och förenas av ett tunt lager bindväv. Hos vuxna är dessa sömmer helt sammanväxta, vilket ger skallen dess starka och skyddande struktur runt hjärnan.
Syndesmoser återfinns mellan benen i underarmen och underbenet. Här hålls två ben samman av ett band eller membran av bindväv, exempelvis mellan radius och ulna i armen eller mellan skenbenet och vadbenet i benet. Denna typ ger viss elasticitet men ingen egentlig ledrörlighet.
Gomfosar är den speciella fog som finns mellan tänderna och käkbenet. Tandroten sitter fast i en alveol, en liten sockel i käkbenet, och förankras med hjälp av så kallade rotmembran. Detta gör att tänderna sitter stadigt fast men ändå tål mindre belastningar vid tuggning.
Fibrösa leder spelar en viktig roll genom att ge skelettet stabilitet och styrka just där rörelse inte behövs. Skallens suturer skyddar exempelvis den ömtåliga hjärnan, medan syndesmoserna bidrar till att stabilisera armar och ben vid belastning. Genom sin fasta konstruktion hjälper fibrösa leder också till att skydda känsliga strukturer från skador och slitage.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online