Stressfrakturer är små, hårfinna sprickor som kan uppstå i vilken som helst av kroppens ben, men de är mest sannolika i benen på grund av den vikt de bär. Frakturerna är överbelastningsskador som utvecklas när skelettet inte hinner återhämta sig från belastningen vid till exempel långdistanslöpning. Idrottare är den grupp som oftast drabbas. När en stressfraktur uppstår i höften rör det sig oftast om ett tunt område av lårbenet (femur) som kallas lårbenshalsen.
Höftstressfrakturer var tidigare vanligast bland militärer som tränade genom att marschera och löpa dag efter dag. Idag är det främst idrottare inom krävande sporter som långdistanslöpning som drabbas. Det finns två typer av stressfrakturer: så kallade trötthetsfrakturer, som uppstår när extrem kraft belastar ett friskt ben, och insufficiensfrakturer, som uppstår när själva benet redan är försvagat – exempelvis vid osteoporos (benskörhet).
Om du får smärta i ljumsken eller höftområdet efter att ha börjat med en ny, ansträngande eller mycket repetitiv aktivitet kan det vara ett tecken på att en stressfraktur har utvecklats. En benäthetsmätning kan visa om du har osteoporos och därmed löper större risk att drabbas av frakturer.
Du kan misstänka stressfraktur om du har smärta som är starkt lokaliserad och tydligt kopplad till den aktivitet som belastar höften. Smärtan är alltså inte diffus, som vid vanliga muskelvärk. De flesta med höftstressfraktur känner smärta i den främre delen av ljumsken när de rör sig eller står. Smärtan kan bli så intensiv att patienten inte längre klarar mer ansträngande aktiviteter, som löpning eller trappgång. Vila gör ofta att besvären minskar eller försvinner helt.
Det finns flera sätt att diagnostisera en stressfraktur. Först kommer läkaren sannolikt att ställa frågor om smärtans karaktär, din sjukdomshistoria och dina träningsvanor för att hitta orsaken till besvären. Därefter kan röntgenundersökning göras. Stressfrakturer syns inte alltid på röntgen, men bilden kan användas för att utesluta andra tillstånd. För en säker diagnos kan läkaren därför rekommendera benscintigrafi eller magnetresonanstomografi (MRI).
Behandlingsplanen anpassas efter typen av fraktur. Ofta behandlas stressfrakturer genom att hålla den drabbade benen i vila. Kryckor kan ordineras, tillsammans med vila i fyra till sex veckor. Smärtlindrande mediciner samt värme- och kylbehandling kan användas för att kontrollera smärtan. I vissa fall, särskilt om frakturen riskerar att förskjutas, kan operation bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online