Lungcirkulationen är den kretslopp som bär deoxygenerat blod från höger hjärta till lungorna för gasutbyte och returnerar oxygenerat blod till vänster hjärta. Den verkar vid lågt tryck (~15–25 mmHg systoliskt) jämfört med systemisk cirkulation (~100–140 mmHg).
Steg-för-Steg Väg
- Höger Förmak: Tar emot systemisk venös retur via övre hålven (övre kropp) och undre hålven (nedre kropp). Koronarsinuset dränerar koronär venöst blod.
- Trikuspidalklaff: Tre blad förhindrar backflöde vid ventrikelsystol; öppnas vid diastol för ventrikelfyllnad.
- Höger Kammare: Tunnväggad, sickle-formad; genererar lågtryckskontraktion. Lungklaffen (semilunär) skyddar utflöde.
- Lungartär (Stam): Enda artären som bär deoxygenerat blod. Gafflas till höger och vänster lungartär vid bifurkationen (nivå T5/T6).
- Lungarterioler → Kapillärer: Artärer förgrenas till arterioler, sedan ett gles kapillärnät som omger alveoler (gasytesyta ~70 m²).
- Alveolär-Kapillärt Gasutbyte:
- O₂ diffunderar från alveolar luft (PAO₂ ~100 mmHg) → kapillärt blod (PvO₂ ~40 mmHg)
- CO₂ diffunderar från kapillärt blod (PvCO₂ ~45 mmHg) → alveolar luft (PACO₂ ~40 mmHg)
- Transittid ~0,75 s i vila; diffusionsbegränsad endast vid extrem ansträngning eller fibros
- Lungvénor: Fyra vener (två per lung) bär oxygenerat blod → Vänster Förmak. Dessa är de enda vener som bär oxygenerat blod.
- Mitralklaff (Bikuspidal): Två blad; öppnas för vänster kammarfyllnad.
- Vänster Kammare: Tjockväggad; genererar systemiskt tryck.
- Aortaklaff → Aorta: Oxygenerat blod utkastas till systemisk cirkulation.
Viktiga Fysiologiska Egenskaper
- Låg resistens, hög komplians: Lungvaskulär resistens (PVR) ~1/10 systemisk vaskulär resistens.
- Hypoxisk lungvaskulär vasokonstriktion (HPV): Alveolär hypoxi → lokal vasokonstriktion → ventilation/perfusion-matching.
- Bronkial cirkulation (systemisk): Stödjer lungparenkym; anastomosar med lungvénor (fysiologisk shunt).
- Fostercirkulation: Ductus arteriosus shuntar höger kammarutgång → aorta; sluter efter födelse.
Kliniska Korrelationer
- Lunghypertoni: Medel PAP >20 mmHg i vila (höger hjärtkatetrisering); WHO-grupper 1–5.
- Lungemboli: Obstruktion → ökad PVR, höger kammarbelastning, V/Q-missmatch.
- Shunts: ASD, VSD, PDA → vänster-till-höger → lungövercirkulation → Eisenmenger-syndrom om okorrigerad.
- ARDS: Diffus alveolärskada → försvårat gasutbyte, ökad PVR.
