1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Droppfot: symtom, orsaker och samband med benbrott

Vad är droppfot?

Enligt Mayo Clinic är droppfot ett tillstånd som beror på försvagade eller förlamade muskler under knät, vilket gör det svårt eller omöjligt att lyfta framfoten. Orsakerna kan variera, och en av dem är vissa typer av benbrott. Den som upplever symtom på droppfot bör alltid kontakta läkare för en konsultation och fysisk undersökning.

Vanliga symtom

Droppfot drabbar oftast bara en fot. Typiska tecken är att foten släpar efter eller slår i golvet när man går, smärta, svaghet eller domningar i foten samt svårigheter att lyfta framfoten. Ett annat vanligt symtom är den så kallade steppgången, där låret lyfts extra högt vid varje steg – ungefär som när man trappar i en trappa – för att kompensera för fotens oförmåga att lyfta.

Samband med benbrott

Droppfot kan bero på en typ av benskada som kallas skenbensfraktur (tibiafraktur). Denna typ av brott läker ofta inte naturligt och kräver vanligtvis att stiften sätts in i benet för att hålla benbitarna på rätt plats. Eftersom skenbensfrakturer är svåra att behandla finns det många möjliga komplikationer, till exempel skadade artärer eller ökat tryck i underbenet, vilket begränsar syretillförseln till muskler och nerver. Ibland leder en skenbensfraktur till skada på peroneusnerven, vilket i sin tur orsakar droppfot.

Andra orsaker

Utöver benbrott kan droppfot ha flera andra orsaker. Bland dessa finns muskel- eller nervskador i ländryggen eller benet. Sådana skador kan bero på sjukdomar som diabetes eller uppstå i samband med operationer, exempelvis en höftledsprotes. Även muskel- och nervsjukdomar, däribland vissa former av muskeldystrofi, kan orsaka droppfot, liksom sjukdomar i centrala nervsystemet som påverkar ryggmärgen eller hjärnan.

Så ställs diagnosen

Om du misstänker att du har droppfot är det klokt att notera vilka specifika symtom du upplever, inklusive detaljer om när de började. Läkaren kan ofta ställa diagnosen genom en fysisk undersökning, men ytterligare tester kan behövas. En MRI-undersökning (magnetkamera) eller en EMG-undersökning (elektromyografi) ger bilder och mäter den elektriska aktiviteten i muskler och nerver, vilket ger läkaren mer information om ditt tillstånd.

Behandlingsmöjligheter

Behandlingen av droppfot beror på orsaken. Vid droppfot orsakad av benbrott och skada på peroneusnerven kan läkaren rekommendera nervstimulering. Då fästs en liten elektrisk stimulator under knäet eller implanteras i benet för att stimulera nerverna. Andra behandlingsalternativ inkluderar ortoser eller skenor, fysioterapi och kirurgi.

När ska du söka vård?

Kontakta läkare om du får svårt att lyfta framfoten, känner dig omtöcknad eller upplever domningar i benet. Ju tidigare orsaken utreds, desto bättre är förutsättningarna för en effektiv behandling och återhämtning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online