
Bulimia nervosa är en allvarlig ätstörning som kännetecknas av återkommande hetsätningsepisoder följda av kompenserande beteenden, såsom framkallad kräkning, överdriven fysisk träning, fasta eller missbruk av laxermedel, urindrivande läkemedel eller andra preparat. Den exakta orsaken till bulimi är inte helt klarlagd, men forskare menar att störningen utvecklas genom ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och samhälleliga faktorer. Här går vi igenom de viktigaste faktorerna som antas bidra till sjukdomens uppkomst.
Genetik, obalanser i hjärnans kemi och hormonella faktorer kan spela en roll vid utvecklingen av bulimi. Personer med ätstörningar eller vissa psykiska sjukdomar i släkten kan vara mer sårbara för att insjukna. En rubbning i signalsubstanser som serotonin och dopamin – vilka deltar i humörreglering och belöningssystemet – kan också bidra till den typiska cykeln av hetsätning och rensning.
Personer med bulimi har ofta underliggande psykologiska svårigheter som bidrar till sjukdomen. Vanliga exempel är:
Kulturella normer och samhällstryck kopplade till kropp, vikt och utseende kan spela en betydande roll vid utvecklingen av bulimi. Media, modebranschen och reklamen förmedlar ofta orealistiska och onåbara skönhetsideal, vilket kan leda till missnöje med sin egen kropp och osunda ätbeteenden. Även sociala medier kan förstärka en negativ kroppsbild genom ständig jämförelse med andra.
Det finns effektiva behandlingsmetoder som hjälper personer med bulimi att återhämta sig och återfå sin hälsa och livskvalitet. Behandlingen består vanligtvis av en kombination av flera olika insatser:
I psykoterapin arbetar patienten tillsammans med en psykolog eller annan legitimerad terapeut för att bearbeta de underliggande psykologiska faktorerna bakom ätstörningen. Kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi och familjeterapi är några av de mest använda behandlingsformerna vid bulimi.
En dietist eller nutritionist hjälper patienten att bryta ätstörningsbeteendena och utveckla ett hälsosamt och stabilt förhållande till mat. Fokus ligger på att etablera regelbundna måltidsmönster, få i sig tillräckligt med näring samt förebygga både hetsätning och rensningsbeteenden.
Antidepressiva läkemedel och andra preparat kan ordineras för att behandla samtidig psykisk ohälsa, exempelvis depression eller ångest, som ofta förekommer tillsammans med bulimi.
Att behandla bulimi kan vara utmanande, och återhämtningen innehåller ibland motgångar och återfall. Med rätt professionellt stöd och behandling är det dock fullt möjligt att övervinna sjukdomen och återfå både fysiskt och psykiskt välbefinnande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online