Influensa är det vetenskapliga namnet på en starkt smittsam luftvägsinfektion. Det är en virusinfektion som angriper hals, näsa, lungor och luftrör. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas 5–20 procent av USA:s befolkning av influensa varje år, och över 200 000 personer läggs in på sjukhus årligen på grund av influensakomplikationer.
Enligt National Geographic var influensan en global katastrof år 1918, när den slog till mot en femtedel av jordens befolkning och krävde mer än 50 miljoner liv. Ungefär var 30–40:e år muterar influensaviruset tillräckligt mycket för att människors normala immunförsvar inte ska hinna med, vilket leder till ett nytt och intensivt utbrott. Det senaste exemplet på detta var svininfluensan H1N1 år 2009.
På 1930-talet identifierade forskare influensaviruset. Sedan dess har influensa klassificerats i tre kategorier: typ A, B och C. Typ A och B är ansvariga för de årliga influensaepidemierna. Människor och djur kan smittas av influensa typ A, men endast människor kan smittas av typ B. Reaktionerna vid influensa typ B är dessutom inte lika allvarliga som vid typ A, medan typ C ger mildare symtom än båda de övriga.
Influensaviruset är mycket smittsamt och sprids snabbt genom luften när en smittad person hostar eller nyser. Kroppen får då i sig viruset via slemhinnorna i näsan, munnen eller ögonen. Enligt CDC kan vuxna smitta andra från en dag innan symtomen visar sig och upp till fem dagar efter att de blivit sjuka.
Vissa personer inser inte ens att de har influensa. Typiska tecken är plötslig hög feber, huvudvärk, torrhosta, halsont, muskelvärk, frossa, svettningar, aptitlöshet, ledvärk, rinnande näsa och kraftig trötthet. Dessutom kan vissa barn drabbas av kräkningar och diarré.
Enligt CDC står äldre för mer än 90 procent av dödsfallen kopplade till influensa och lunginflammation. Andra grupper med förhöjd risk för allvarliga komplikationer är små barn, personer med försvagat immunförsvar samt personer med kroniska grundsjukdomar som astma, hjärtsjukdom eller diabetes.
Det finns två typer av influensavaccin. Influensasprutan är ett inaktiverat vaccin tillverkat av ett dödat virus som injiceras i armen. Vaccinet kan även ges i form av en nässpray. Alla över sex månader kan ta influensasprutan, medan patienter mellan två och 49 år som inte är gravida kan välja nässprayen. Vaccination behövs årligen eftersom influensaviruset ständigt förändras och skapar nya stammar.
CDC rekommenderar att alla som vill minska risken att insjukna i säsongsinfluensa tar vaccinet. Vissa grupper rekommenderas dock alltid att vaccinera sig: riskpatienter som löper stor risk för allvarliga komplikationer, samt de som bor hos eller vårdar en riskpatient. Vissa personer bör dock inte vaccineras utan att först konsultera en läkare. Det gäller bland annat personer med svår allergi mot hönsägg, de som tidigare haft en allvarlig reaktion mot influensavaccin, barn under sex månader samt patienter som utvecklat Guillain-Barrés syndrom (GBS) inom sex månader efter en tidigare vaccination.
Lunginflammation, allvarliga hjärt- och lungtillstånd samt andra kroniska sjukdomar kan bidra till dödsfall relaterade till influensa. Om infektionen lämnas obehandlad kan även mindre livshotande komplikationer uppstå, exempelvis öroninflammation, vätskebrist, bihåleinflammation och bronkit.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) inträffar influensaepidemier normalt under höst och vinter. I tropikerna sprids dock viruset året runt. Dessa epidemier orsakar årligen cirka 3–5 miljoner allvarliga fall världen över och mellan 250 000 och 500 000 dödsfall.
Många förväxlar ofta gastroenterit, även känt som "maginfluensa", med riktig influensa. Symtom som diarré och kräkningar vid gastroenterit orsakas inte av influensaviruset. Influensa är främst en luftvägssjukdom, inte en tarm- eller magsjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online