Ja – Influensa presenterar ofta utan GI-symtom
Kräkning och diarre är inte nödvändiga för influensadiagnos. De förekommer oftare hos barn och med vissa stammar, men de flesta vuxna har rent respiratoriska/systemiska symtom.
Typisk influensapresentation (Vuxna)
- Plötslig debut (kan peka ut timme).
- Feber/frysningar (ofta 38,5–39,5°C).
- Torrt hosta, halsont.
- Myalgier (allvarliga, "träffad av en lastbil").
- Huvudvärk, fotofobi.
- Trötthet, svaghet (djup, varar 1–2 veckor).
- Nässtop (mindre framträdande än förkylning).
När GI-symtom förekommer
- Barn: 20–30% har kräkning/diarre.
- Pandemi H1N1 (2009): Högre GI-symtom andel.
- Ko-infektion: Norovirus, rotavirus, livsmedelsburen sjukdom samtidigt.
- Läkemedelsbiverkning: Oseltamivir kan orsaka illamående/kränkning (10–15%).
Differentialdiagnostik: "Magsjuka" ≠ Influensa
Norovirus (akut gastroenterit) orsakar kräkning, diarre, illamående, lägfeber – ingen hosta, myalgier eller allvarlig trötthet. Annat virus, annan smittväg.
Diagnostik och behandling
- Klinisk diagnos under säsong; bekräfta med snabb molekylär analys (PCR/NAAT) om riskgrupp eller institutionellt utbrott.
- Antivirala (oseltamivir, baloxavir, zanamivir) – start ≤48h för nytta.
- Symptomatisk: vätskebalans, antipyretika, vila.
Röd flaggor: Sök vård
- Andnöd, bröstsmärta.
- Förvirring, bestående yrsel.
- Oförmöga att hydrera, minskat urinavsättning.
- Feber >3 dagar eller återkomst efter afebril period.
- Förvärring av kroniska tillstånd (astma, KOL, hjärtsvikt, diabetes).
Frånvaro av kräkning/diarre utesluter inte influensa. Respiratoriska + systemiska symtom = tänk influensa.
