
En infektion kan påverka kroppstemperaturen på två helt olika sätt – den kan antingen utlösa feber eller orsaka en farlig sänkning av temperaturen. Att förstå dessa mekanismer hjälper dig att tolka kroppens signaler och veta när det är dags att söka vård.
Feber, som även kallas pyrexi, är ett av kroppens mest effektiva vapen mot infektioner. När bakterier eller virus tränger in i kroppen frisätts kemiska signalsubstanser som instruerar hjärnan att höja kroppstemperaturen.
Den förhöjda temperaturen gör miljön ogästvänlig för de invaderande mikroorganismerna och hämmar deras tillväxt. Samtidigt aktiveras immunförsvaret, vilket ger kroppen bättre förutsättningar att bekämpa infektionen.
I vissa fall kan kroppstemperaturen stiga över 41 °C (105,8 °F). En så kraftig feber är potentiellt farlig och kräver omedelbar medicinsk bedömning.
Alla utvecklar inte feber som svar på en infektion:
Motsatsen till feber, en onormalt låg kroppstemperatur, kallas hypotermi och kan utgöra ett livshotande akutläge som kräver snabb vård.
Hypotermi inträffar när kroppen förlorar värme snabbare än den hinner producera ny värme, vilket får kroppstemperaturen att sjunka under 35 °C (95 °F).
Vissa bakterie- och virusinfektioner kan orsaka ett betydande temperaturfall. Det sker antingen genom att kroppens egen värmeproduktion hämmas eller genom att kroppens förmåga att reagera på kalla omgivningar försämras.
Vissa grupper löper särskilt stor risk att utveckla hypotermi i samband med infektion:
Både hög och låg kroppstemperatur i samband med infektion är viktiga tecken på hur kroppen hanterar sjukdomen. Vid misstanke om allvarlig infektion utan feber, eller vid symtom på hypotermi, bör vård sökas omedelbart.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online